söndag 8 juni 2014

Ett får behöver Herden

Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som är lejd och inte är en herde med egna får, han överger fåren och flyr, när han ser vargen komma. Och vargen river dem och skingrar hjorden. Den som är lejd bryr sig inte om fåren. Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern, och jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Dem måste jag också leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så skall det bli en hjord och en herde.”(Joh 10:11-16)

Jag tänkt idag tala om fåren och herden. Det är ett bildspråk som Bibeln använder både i gamla och nya testamentet om Gud och hans folk.

Låt oss för en stund ta några minuter och försöka tänka oss in i hur det är att vara ett får, både utifrån betraktat och genom fårens ögon.

Tänk då på några saker.

  • Du är för det första välsmakande. Mängder av människor skulle vilja sätta tänderna i dig. Men fåret är inget vilt djur. Det ägs av herden och det kostar att komma åt fårköttet.
  • Du är ett lätt byte. Du kan inte försvara dig själv, eftersom du inte har klor. Du är rädd och lätt hamnar i panik. Därför föredrar du att vistas i flock. Flocken ger en känsla av säkerhet.
  • Vissa säger att får inte är smarta. Kanske är det så, att får är dumma och lättlurade.
  • Att hitta mat innebär att man får gå långa sträckor, man måste hålla sig undan från törnsnår man kan fastna i och gropar eller raviner man kan ramla ner i. Ändå dras får lätt till såna farliga platser om ingen leder dem och vakar över dem.

Så hur det ut?

Ja, nu ser vi fiender som är hungriga och vill äta upp oss. För dem vill de hellre ha dig död än levande. Du är försvarslös. Du hänger ihop med andra för att du vore försvarslös ensam. Det ger en känsla av trygghet. Men hur rädd du än blir, så är du ändå inte medveten om häften av farorna runtomkring dig. Men att erkänna att du inte förstått ditt eget bästa eller har fel om hur illa det är, det är du för stolt för. Att erkänna att man har fel, är tufft för de flesta. Men det vet Gud om. Handen på hjärtat, så har vi väldiga problem att göra precis det Gud vill att vi ska göra. Vi gör alldeles för ofta det vi vet är fel, och som Gud inte vill.

Ja, fåret som bild är inte så dålig på oss, eller hur? Verkliga får blir mål för rovdjur, deras fiender. Som andliga får finns det andliga fiender som gärna ser oss som mål. Petrus skriver:

Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka.” (1 Petr 5: 8)

Paulus tar till och med upp fårbilden som byte, konkret på oss när han skriver:
Det står ju skrivet: För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår.” (Rom 8: 36)

I det andliga är vi ofta dumma som får. Vi minns hur Bibeln berättar om hur Gud räddade Israel från slaveriet under Farao i Egypten, plågorna över Egypten, moln och eldstoden, röda havets öppnande, manna från himlen, vaktlarna som kom över tältlägren. Helt fantastiskt! Och ändå klagar de på Gud och grälar på Moses. De var olydiga och dyrkade avgudar. De hade all anledning att tro och lita på Gud, men de gjorde det inte. De föll i synd och otro, om och om igen.

Vi ska inte tro att vi är bättre eller starkare. Aposteln skriver efter att ha berättar om Israels otro.

Det som hände dem tjänar som exempel och skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss. Därför skall den som menar sig stå, se till att han inte faller.” (1 Kor 10: 11-12)

Visst är vi alla som får. Vi är som får som irrar runt på knasiga ställen och rymmer. När jag var liten så fanns en fårahjord i en skog intill där vi bodde. Det var ofta när vi kom dit som några av dem hade rymt. Ändå hade de en stor hage som täckte in halva skogen, de klarade sig inte utan betet och det vatten som ägaren tömde upp.

Vi kan ju se på människors misslyckanden på samma sätt. Ibland agerar vi som om vi inte visste vårt eget bästa.

Så, vad är svaret på människans och fårens problem. Svaret vilar i herdens kärlek till fåren. Får litar på sin herde. Herden förr dem till vattenbäckar och gröna ängar. Herdens käpp håller fienden borta. Herden driver bort varg och lejon. Ska fåret överleva så behöver det herdens omsorg.

Jesus är den store Herden för de andliga fåren. Han känner sina får, säger Bibeln. I Johannes 10 säger han:

jag känner mina får, och mina får känner mig” (Joh. 10: 14)

2 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Det blev en animerad diskussion på Facebook om får behöver en herde eller ej. Jämförelsen mellan människor och får kommer från Jesus själv och handlar om människans behov i överförd bemärkelse, inte om det finns får som klarar sig utan herdar, för det gör det naturligtvis, i glest befolkade delar av världen finns arter av vilda får som lever ett "naturligt" får-liv. De ägs inte av någon, svaga individer och lamm är naturliga byten för rovdjur, vilket ju gäller alla vilda arter av gräsätare.
    Dessa får lever i grupper av honor och lamm, samt i grupper av hanar, där det råder en hierarki, den som har störst horn är herre på täppan och uppstår tvekan blir det slagsmål.
    Vi mänskor har mycket gemensamt med djuren, också ovanstående beteende.
    Som kristna är vi tamfår tillhöriga Guds rike, här är inte man eller kvinna, här är inte jude eller grek, alla är vi ett i Kristus Jesus. Att förverkliga detta är något att sträva emot i vår kamp för Guds rike på jorden.
    Karin Berglund

    SvaraRadera