Offret i den judiska tron på Jesu tid

I den judiska tron var offret en del av vardagen. I många familjer hade man får eller getter. I lagom tid till offerhögtiderna, innan man skull bege sig upp till Jerusalem så valde man ut ett felfritt lamm av hankön.

Man tog med sig det, förde det hela vägen på den mödosamma vandringen till Jerusalem. Som barn hade man kanske frågat föräldrarna varför lammet skull med och föräldrarna hade svarat att man tog med det för att offra som syndaoffer. Barnet kanske frågade förundrat vad man nu hade gjort för fel och fadern hade förklarat att synd inte behöver vara något uppseendeväckande. Vi är alla syndare och även om vi inte gjort större brott så har vi brutit mot budet att älska Gud av hela sitt hjärta sin nästa som sig själv.

Nu skulle lammet föras till templet där någon av prästerna i templet skulle skära av halsen på det och gjuta blodet på altaret och offra det. Barnet kanske undrade vad lammet hade med vår synd att göra och fadern hade svarat att Gud är helig och att han inte ser mellan fingrarna på synd. Men han är också nådig eftersom han låter offret ske. Offret påminner om vår synd och det påminner om att Gud en dag skall ge oss ett fullkomligt offer när han sänder oss Messias. Messias skulle en gång för alla sona för synden. Varje gång vi offrar skall vi tänka på att Gud förlåter synd för Messias skull, kanske fadern förklarade.