måndag 13 april 2015

Vi får inte vad vi förtjänar

HERREN… vare dig nådig. 4 Mos 6:25

Någon har sagt på detta sätt: "Rättfärdighet är att få det du förtjänar, barmhärtighet är att inte få det du förtjänar, medan nåd är att få det du inte förtjänar." Detta sammanfattar den kristna tron på ett bra sätt. Vi är alla syndare som har sårat Skaparen och väckt hans vrede genom att bryta hans bud i tankar, ord och gärningar. Rättfärdigheten kräver att vi för alltid ska visas bort från Guds närvaro. Likväl är Gud barmhärtig och straffar oss inte med helvetet i all evighet. I stället går han ett steg vidare. Ingen av oss förtjänar själva Guds kärlek och välsignelse, men det är precis det han ger oss för evigt. Han ger oss nåd!

Skriften förkunnar att jorden är full av Guds ofelbara kärlek och nåd. Detta kan vi se i skapelseverket. Herren Gud den

allsmäktige har skapat himmel och jord. Med sin nåd fortsätter han att sörja för allt han skapat, trots att syndafallet är ett faktum. Han ger sol och regn för att grödan ska växa så att vi kan få mat att äta. Han har gett oss både kropp, själ, förstånd och förmågor. Allt det vi har, är gåvor från vår nådige Gud: hälsa, ägodelar, familj och vänner.

Men Guds nåd ser vi allra tydligast i frälsningen. Aposteln Paulus säger att vi är förklarade rättfärdiga med hans nåd. Genom Jesu Kristi liv, död och uppståndelse får vi glädja oss över Guds nåd. John Newton var som ung man en icketroende slavhandlare. Genom Guds nåd kom han till tro på Kristus. Newton blev driven till att skriva den vackra psalmen "O nåd stor och underbar, som fann mig i min synd" (Amazing Graze) Kanske är det så med oss att vi har känt Guds nåd så länge att vi nu tar den för given. Det ska vi inte göra. Guds nåd är fortfarande ett lika stort underverk i våra liv.

Idag heter det att "du förtjänar det bästa" och "du är nummer ett", men Guds Ord säger att det är precis tvärtom. Bibeln själv börjar med att berätta om hur ovärdiga vi är och slutar med att ge oss en värdighet som världen aldrig någonsin kan drömma om. Vi kan lyfta våra huvuden. Vi vet att vi inte kommer att förlora det. Vi äger de bästa gåvorna Gud kan ge. Vi är en del av Guds familj och ska för evigt få leva tillsammans med honom. När vi låter denna vissheten verkligen få sjunka in, är det då inte helt ofattbart? Herren är nådig mot oss. Vi får det vi inte förtjänar.

Så som jag är Herren i nåd till barnet sitt ser. Om synder och tvivel är hela min era Han är min Frälsare, och det vill han vara Nåden är fri och jag vilar mig där Så som jag är.

3 kommentarer:

  1. Du ar inte kristen, sluta tro pa logner. Borja folja Bibeln mer an dina kanslor som gar emot Guds vilja

    SvaraRadera
  2. Vi far det som vi gor - Syndar du sa far du straff for det som du gjort
    Omvander du dig sa far du nad och forlatelse, Gud gor inte din omvandelse
    Det ar manniskan som behover omvanda sig - Inte Gud. Det ar manniskans ansvar att se till att sluta synda.

    Vad du lar ut ar villolaror, i strid mot Jesu lara och liv. I strid med Guds vilja for ditt och andras liv.

    SvaraRadera
  3. Du tjanar inte Gud, men din egen buk. Du foljer dina kanslor mer an att folja Guds ord.

    SvaraRadera