Inte rädda, därför att vi är friköpta genom Kristus

"Var inte rädda eller förskräckta för dem. Ty HERREN, din Gud, går själv med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig.” (5 Mos 31: 6)

Människor kan lämna och överge. Tänk om Moses endast hade haft sin bror Aron som övergav honom för en tid när han var uppe på berget Sinai, eller hans syster Mirjam som talade illa om honom (4 Mos 12:1ff) eller folket som ständigt tvivlade och vände sig till avgudar, då hade livet känts hopplöst. Men Moses hade en som gick med honom och aldrig övergav honom, Gud själv.

Men det finns en värre rädsla, än rädslan att bli ensam, övergiven av människor. Det är rädslan att synden och skulden är så stor hos oss att vi aldrig kan bestå inför Gud.

Också denna rädsla möter Gud i Bibeln. När Adam hade syndat mot Gud så blir han rädd och gömmer sig, men Gud gav honom löftet om kvinnans Avkomma som skulle söndertrampa ormens huvud, dvs Messias eller Kristus.

När Herrens ängel uppenbarade sig för herdarna i Betlehem efter Jesu födelse, så uppmanar han dem inte bara:"Var inte förskräckta!” (Lukas 2: 10) utan förklarar också varför de inte behövde vara rädd:

”jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren.” (Lukas 2: 11)

Vi behöver inte vara rädda för att den synd och skuld som

gör så ont och gör att vi blir rädda för Gud, den synden har Frälsaren Kristus sonat och den skulden har han betalt när han dog på korset. På tredje dagen uppstod han till vår rättfärdiggörelse.

I honom är vi fullkomligt förlåtna och har blivit förklarade rättfärdiga inför Gud. Gud är vår Frälsare. Han går inte emot oss, han går med oss, som vi läser idag:

"Var inte rädda eller förskräckta för dem. Ty HERREN, din Gud, går själv med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig.” (5 Mos 31: 6)