Kärlek handlar om att lyda Guds lag

Kärleken  är inte en obestämd känsla. Den uttrycker sig i lydnad för Guds bud.

”den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen. Dessa bud: Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte mörda, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär, och alla andra bud sammanfattas i detta ord: Du skall älska din nästa som dig själv. Kärleken gör inte något ont mot sin nästa. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse.” (Rom13: 8-10)

Paulus tar upp fyra av buden på lagens andra tavla. De första tre buden handlar om kärleken till Gud och de sista sju handlar om kärleken till medmänniskan, till vår nästa.

Man kan aldrig sätta kärleken mot Guds lag eller över Guds lag. Att älska är att lyda Guds lag.

·        Om vi älskar vår nästa, så bryter vi inte hans eller vårt eget äktenskap.

·        Om vi älskar vår nästa så vill vi inte skada eller döda vår nästa, utan snarare hjälpa honom till kropp och själ.

·        Om vi älskar vår nästa så ljuger 
vi inte om vår nästa, förråder och förtalar honom eller sprider ut falska rykten, utan ursäktar honom, talar väl om honom och tyder allt till det bästa.

·        Om vi älskar vår nästa så stjäl vi inte av ha honom , nej vi har inte ens begär till vad han äger, vi unnar honom det. Ja, vi ger till och med av vårt eget om han lider brist.

Är vi så kärleksfulla som vi borde vara i Guds ögon, är Guds barn det? Nej, då hade vår kärleks skuld varit avbetalad till Gud. Men Bibeln lär oss: ” Stå inte i skuld till någon utom i kärlek till varandra”. (Rom 13: 8)

Och när vi brister i kärlek, när vi ser att vi missar att vara så kärleksfulla som vi borde så tvingas vi att återvända till kärlekens källa, till Kristus själv. Bara genom att se på Kristi kors så får vår kärlek nytt liv. Vi kanske inte ser det själv. Men det är inte det viktiga, kärleken är ju inte till för oss själva utan för medmänniskan. Och även om vi brister så har inte Guds Ord fel när det säger om den människa som håller sig fast vid evangelium.

”Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han gett oss.” (Rom. 5:5)

Men även om våra ögon inte skall vara fästade vid oss själva utan vid Kristi kors där han bar vår kärlekslöshet, straffades för den och uppenbarade sann kärlek till människan i handling, så får vi påminna varandra om plikten att älska.