Känner du uslingen Sackeus?

"Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat." (Lukas 19: 10)

För att vi riktigt skall förstå att också du och jag är inräknad i den skaran skall vi idag göra ett besök hos Sackeus. Den här berättelsen är viktig, för att den visar att kom Kristus till Sackeus, så kom han också för dig och mig. För ingen vill kanske tillstå att man är lika usel som Sackeus. Och samtidigt vill man sällan påstå att man så religiös att Gud skulle bry sig.

Kristus skulle göra en övernattning i Jeriko, innan han fortsatte den sista färden mot Jerusalem, där han skulle korsfästas och uppstå på den tredje dagen. Jeriko var en rik stad genom sin handel med olika balsam, myrra och honung. Romarna kunde därför räkna med att dra in ordentligt med skatter och tull från dem som köpte och sålde där. Till sin hjälp hade den romerska ockupationsmakten tullindrivare. Och som chef för dessa hade man satt juden Sackeus i staden Jeriko. 

"Jesus kom...in i Jeriko och vandrade genom staden. Och se, där fanns en man som hette Sackeus och var förman vid tullen, och han var rik." (Lukas 19: 1,2)

Sackeus var inte föraktad bara för att han var rik och en som samlade tull åt den romerska ockupationsmakten. Texten lär oss också att Sackeus var en man som tog ut alldeles för mycket tull av de som handlade i staden och stoppade en hel del i egna fickor. Här har du alltså en tjuv och bedragare.

Texten berättar att:

"Han ville se vem Jesus var men kunde inte för folkskarans skull, ty han var liten till växten. Då sprang han i förväg och klättrade upp i ett mullbärsfikonträd för att kunna se honom, eftersom Jesus skulle komma den vägen." (Lukas 19: 3, 4)

Man ska nog inte göra för mycket av orden: "han ville se vem Jesus var". Alla i staden ville se vem Jesus var. Han var en kändis och en publikattraktion, såväl för sina vänner som för sina fiender. Kristus och hans lärjungar gick i ett följe längs vägen genom Jeriko och runt honom skockades folkskaror som alla ville få en glimt av mannen från Nasaret som orsakade så mycket uppståndelse genom sina under, sina tal och sin person.

Vi vet av judiska historieskrivare att en koloni av judiska präster bodde i Jeriko. Men Kristus verkar inte visa något större intresse för dessa. De nämns inte ens i texten.

Från mullbärsfikonträdet kunde den kortväxte Sackeus se Kristus. Det var säkert ingen märkvärdig syn, eftersom Kristus såg ut som en vanlig jude. Och Sackeus själv var inte särskilt synligt bland bladen och fikonen. Det var inte heller så att Jesus alltid gick och spanade upp bland trädtopparna.

"När Jesus kom till det stället, såg han upp och sade till honom: "Sackeus, skynda dig ner, ty i dag måste jag komma och stanna i ditt hus." (Lukas 19: 5)

Det var ingen tillfällighet att Kristus stannade vid trädet där Sackeus satt. Kristus var som sann Gud och sann människa allvetande. Man kan gömma sig för människor, men man kan aldrig gömma sig för Gud. Adam kunde inte gömma sig och när Natanael frågade Kristus i ett annat sammanhang:

"Hur kan du känna mig?"  så svarade Jesus:  "Innan Filippus kallade på dig, såg jag dig där du var under fikonträdet." Natanael svarade: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung." (Joh.1:49, 50)

Evangelisten Johannes skriver om Kristus:

"Han behövde inte höra någon vittna om människan, ty av sig själv visste han vad som var i människan." (Joh.2:25)

Det är inte säkert att det var en välbehaglig upplevelse för Sackeus när Kristus stannade till under mullbärfikonträdet. Säkert hade prästerna och leviterna många gånger hytt med fingret åt Sackeus, och det med rätta. Sackeus var en usling. Och han var den första att låsa in i fängelse, om inte romarna hållit honom om ryggen.

Finns det någon som försvarar en människa som lurar av kanske fattiga handlare pengar, fast han redan själv är rik? Nej, och Jesus fördömde stöld och bedrägeri.  Till några soldater som vill döpas hade Johannes Döparen sagt:

"pressa inte ut pengar från någon, utan nöj er med er lön!" (Luk.3:14)

Sackeus var en jude. Namnet är judiskt. Han hade i synagogans skola lärt sig budordet:. "Du skall inte stjäla". Han förstod att det var fel. Och de flesta kriminella på våra anstalter förstår också att stöld är fel, egentligen. Men med tiden skaffar man sig ett "rymligt samvete". Man skiljer mellan små synder och stora synder och när de små synderna blir större så går de alltid att förklara, man har alltid sina skäl. Man kan alltid gömma sig bakom förmildrande omständigheter, en taskig barndom, inför andra människor, inför sig själv, inför alla, utom inför Gud. Och nu stod Han där, under mullbärsfikonträdet.

"När Jesus kom till det stället, såg han upp och sade till honom: "Sackeus, skynda dig ner, ty i dag måste jag komma och stanna i ditt hus." Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom med glädje."