Frälsningen är inte på grund av gärningar, men frälsningen förändrar människor.

Kristendomen i första hand inte är en livsstil, ett sätt att leva, en uppsättning principer som man ska fullgöra, Man blir inte kristen för att man gör en massa saker, det är inte så att Gud ser ut över människor och som en skollärare godkänner alla dem som kommer över ett visst medelbetyg. Frälsningen är inte på grund av vad vi gör, utan trots vad vi gjort. Frälsningen handlar om vad Jesus gjort, hans liv, lidande, död och uppståndelse. Frälsningen handlar om att Gud för Kristi skull rättfärdiggör oss utan gärningar. Gud ser inte alls på vad vi gjort när han tar oss upp till barn i sitt rike.

Aposteln skriver:

”Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet. Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar:” (Rom 4: 4-6)

Det är genom tron ensam vi tillägnar oss, tar emot vad Kristus gjort när han tog alla våra synder på korset och förklarade oss rättfärdiga.

Men precis som det är fel att säga att man blir frälst genom sina gärningar eller genom sin tro plus sina gärningar, lika fel är det att säga att detta att vara kristen det är att ha vissa åsikter, att ha en intellektuell förståelse av vissa sanningar eller att med sin mun uttrycka kristen tro. 

 

När vi säger att människan blir frälst genom tron ensam, så betyder det inte att bara man lär sig att upprepa vissa stavelser, att läsa med i trosbekännelsen eller förstå Bibeln med sitt förstånd. Om det skulle vara så, då skulle frälsningen genom tron inte beskrivas som en omvändelse, som en sinnesändring, som att födas på nytt eller som att dö och uppstå.

 

En person som omfattar kristendomen som att bara upprepa med sitt förstånd en samling trossatser, hur skulle han passa in i den beskrivning av omvändelsen eller trons upptändande som Gud ger genom profeten Hesekiel:

”Jag skall ge dem ett och samma hjärta, och en ny ande skall jag lägga i deras bröst. Jag skall ta bort stenhjärtat ur deras kropp och ge dem ett hjärta av kött” (Hes. 11: 19)