torsdag 7 november 2013

Den dimmiga vägen



En av filerna på väg mot förtappelse är den dimmiga vägen. Vi har alla farit fram på en dimmig väg. Man måste köra försiktigt för att man inte ser längre än 10 meter framför sig. 

Moderna västerländska ateister är människor som förnekar all kunskap om andliga sanningar. De säger att de inte vet vart vägen leder, eller så säger de trosvisst att vi alla är på samma väg. Livet handlar om att kroppen sakta bryts ner för att till sist upplösas i graven. Även om många ateister ofta är noga med alla trafikregler, man måste bete sig schysst mot sina medtrafikanter, man måste behandla alla lika och försöka leva ett gott liv, så förnekar man att det skulle finnas en Transportstyrelse som står bakom alla trafikregler. Trots att det inte finns en Transportstyrelse och inget Vägverk, så förväntar man sig att alla medtrafikanter ska följa samma trafikregler.

Men anledningen till ateismen är att man inte vill ta ansvar för hur man förhåller sig trafikreglerna, men kanske framförallt, att man inte vill ta ansvar gentemot ett Vägverk eller Transportstyrelse, som alltid ser oss. Det är jobbigt att veta att någon kontrollerar alla trafikkameror.

Bibeln lär oss:

Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.  Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar.” (Rom 1: 19 - 22)

Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.” (Ps 19: 2)

De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.” (Rom 2: 15)

En annan typ av trafikanter som färdas längs samma dimmiga väg är
agnostikerna. De säger inte att Gud inte finns, utan de säger att man inte kan veta om Gud finns, eller i bästa fall: ”Jag vet inte ifall Gud finns”.

Hur svarar man en agnostiker? Man svarar genom att fråga: "Hur vet du att man inte kan veta att Gud finns?" Jag vet att Gud finns.

Om en person satte sig i en bil på väg mot ett okänt mål, utan karta eller GPS, borde man inte tycka att det bästa vore att han stannade sin bil och bad någon annan om hjälp att hitta rätt?

Om du vet att Gud finns så har du goda skäl till detta. Hela skapelsen vittnar om Gud. Men inte bara skapelsen, utan också alla vägmärken. Vem har gett oss uppfattningen om rätt och fel? Ateister och agnostiker bara förutsätter att man skall leva ett moraliskt rättsinnigt. Men om man frågar varför, så kan de inte svara. Varför förutsätter vi att man ska behandla alla lika och visa kärlek och omtanke? Svaret är att Gud gett oss ett samvete.

Man måste inte kunna svara ateister och agnostiker. De kan lika lite bevisa att Gud inte finns, eller att man inte kan veta om Gud finns, som du kan bevisa Guds existens, just nu. I själva verket vet de redan om att Gud finns.

Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem.” (Rom 1: 19)
Men om man ändå vill ge ett svar för dem och sig själv, och inte kan lägga fram alla skäl och bevis, så kan man svara som den blindfödde mannen som blev botad av Jesus.

ett vet jag, att jag som var blind nu ser." (Joh 9: 25)

Det vill säga. Vi behöver inte kunna svara på alla filosofiska frågor. Men ett vet jag. Kristus är min Frälsare. Han har gett mig tro och i den vissheten vilar jag, och budskapet om honom vill jag föra vidare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar