”Han bosatte sig i en stad som heter Nasaret, för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeterna att Jesus skulle kallas nasaré.” (Matteus 2: 23)
Det är ingen tillfällighet att Nasaret heter Nasaret, det fanns i Guds plan för att ordet nasaré är från samma ordstam som det hebreiska ordet för telning ”nezer”, och profeten Jesaja hade 700 år tidigare sagt:
”Men ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, en telning (nezer) från hans rötter skall bära frukt.” (Jes. 11: 1)
Isai från Betlehem var kung Davids pappa. Den davidiska kungadynastin hade huggits av när Israel förlorade makten först åt det babylonisk-assyriska riket sedan medo-perserna, grekerna och nu romarna. Men nu sköt ett skott upp ur den avhuggna stammen, en telning (nezer) från hans rötter. Den telningen som skulle kallas just nasarén Jesus, bar den heliga jungfrun Maria i sin famn under familjens mödosamma färd till Nasaret. Josef och Maria hade flytt till Egypten när Herodes dödade gossebarn i Betlehem familjen bodde där några år: När Herodes var död återvände man till Israel.
Nu i mellandagarna läser vi om hur vanliga medborgare skjuts ner i Syrien, i Irak dödades igår 72 personer med bilbomber och under julen brändes flera kyrkor ner och ett 40-tal kristna dödades i Nigeria av islamister. Är det inte så att julskinkan fastnar i halsen? Får man verkligen prata om sådana hemska saker i en tid då ögonen ska bländas av stearinljusens sken och glittret från julgransbelysningen, och man ska vara glada och goda?
Till och med hedniska normalsvenskar kan bli sentimentala inför en julkrubba, när man ser det nyfödda Jesusbarnet i Marias famn där till och med fåren knäböjer inför krubban. ”Det är så fint att glädjas över hur ett liv blir till, hur en bebis kommer till världen”, säger man med handen andäktigt på bröstet.
Tänker man på att när Jesus föddes så leddes inte bara de vise männen av stjärnan till Betlehem, också Herodes blick leddes av de vise männen till Betlehem vilket orsakade ett massmord av nyfödda barn? Tänker man på att Josef, Maria och Jesusbarnet fick fly till Egypten, och att när de kunde återvända så fick de hålla sig till provinsen Gallillen för att inte drabbas av den onde Arkelaus?
Det är bara en kristen som kan se att det finns glädje och ljus mitt i allt detta elände och detta lidande. Bara en kristen ser att Gud antog människonatur och frivilligt lät sig förnedras och förödmjukas. Han fick födas utomhus, utan säng, för att sedan bli en flykting.
Det är en glädje därför att Gud lät allt detta ske för vår skull.
Skriften säger:
”Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa ödmjukade sig och blev lydig ända till döden - döden på korset.” (Fil. 2:6 - 8)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar