Dela både glädje och lidande

“De var nu på väg upp till Jerusalem, och Jesus gick före dem. De som följde honom var förskräckta och fyllda av fruktan. Då tog Jesus än en gång till sig de tolv och talade om för dem vad som skulle hända honom:  "Se, vi går upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda, som skall döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna. Dessa skall håna honom, spotta på honom och gissla och döda honom. Men efter tre dagar skall han uppstå." Då gick Jakob och Johannes, Sebedeus söner, fram till Jesus och sade: "Mästare, vi vill att du ger oss vad vi ber dig om."  Han sade till dem: "Vad vill ni att jag skall göra för er?" De svarade: "Låt den ene av oss få sitta på din högra sida i din härlighet och den andre på din vänstra."  Jesus sade till dem: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den kalk som jag dricker, eller döpas med det dop som jag kommer att döpas med?" De svarade: "Det kan vi." Jesus sade till dem: "Den kalk som jag dricker skall ni dricka, och med det dop som jag blir döpt med skall ni döpas. Men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra sida är det inte min sak att ge bort, de platserna skall tillfalla dem som de är beredda för."    När de tio andra hörde detta, blev de uppretade på Jakob och Johannes.  Då kallade Jesus dem till sig och sade: "Ni vet att de som anses vara folkens ledare uppträder som herrar över dem och folkens stormän härskar över dem.  Men så är det inte hos er, utan den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare,  och den som vill vara främst bland er skall vara allas slav.  Ty Människosonen har inte kommit för att bli betjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många." (Markus 10:32-45)

 

När det känns jobbigt ska vi inte trösta med falska förhoppningar. Vi ska säga till varandra: ”Se, vi går upp till Jerusalem”.

 

Jesus berättade i förväg precis vad som skulle hända.

” Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda, som skall döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna. Dessa skall håna honom, spotta på honom och gissla och döda honom. Men efter tre dagar skall han uppstå."

Jesus blir överlämnad, när Judas pekar ut honom med sin kyss, i Getsemane. Då tar den judiska tempelvakten honom till förhör hos översteprästerna och de skriftlärde. Där döms han, rent teologiskt av Stora Rådet till döden. Men för att dömas behövde han utlämnas till romarna, eftersom judarnas land var ockuperat och de inte fick döma och verkställa dödsdomar själva.

Därför försöker man få Pontius Pilatus att döma honom. Han blir hånad, man spottar på honom och piskar honom och till sist dödar man honom.

Det är scenariot, som de rädda lärjungarna fick presenterat för sig. Men Jesus tillägger också:

”Men efter tre dagar skall han uppstå.”

I korta ord beskrivs ett obegripligt underverk. Kristus skall dö, men han skall också besegra döden och stiga ur graven. Vad blir lärjungarnas reaktion på en sådan undervisning?

" Då gick Jakob och Johannes, Sebedeus söner, fram till Jesus och sade: "Mästare, vi vill att du ger oss vad vi ber dig om."  Han sade till dem: "Vad vill ni att jag skall göra för er?" De svarade: "Låt den ene av oss få sitta på din högra sida i din härlighet och den andre på din vänstra." 

Av Matteus lär vi oss att Jakob och Johannes hade sin mamma med sig som för deras talan. Kristus hade talat om sitt lidande. Jakob och Johannes vill tala om sin framtida härlighet. Kristus hade delat med sig av sin egen vånda. Jakob och Johannes har plötsligt bara sina egna karriärsplaner i fokus.

Plötsligt har Jesu bild av ett mörkt kors fått byta plats av lärjungarnas egen vision av Jesus som en jordisk konung sittande på en tron med hela hovet samlat. Och nu gällde det att tillförsäkra sig de bästa sätena, som ministrar i Kristi messianska regering.

Jakob och Johannes längtar efter storhet. Ordet smärta eller lidande har de inte för sin blick. Man vill ha, för sig själv. Men vill ha belöning. Det är lika bra att prata med Kristus nu, innan han blivit upphöjd på tronen.

Det är ungefär som grabben som hittade en damplånbok och överlämnade den till hon som tappat den. När hon öppnar plånboken utbrister hon: ”Men här är ju en hundring, en femtiolapp, två tjugolappar och en tia. Förut låg två hundralappar här.”Jo, damen,” sade grabben, ”förra gången jag hittade en plånbok, fick jag ingen hittelön för att hon inte hade växel”.

Jakob och Johannes frågar om större härlighet för egen del, när Jesus ser det stora lidandet för sin egen blick.

Är inte vi lite lika Jakob och Johannes. Att vi fokuserar på oss själv, hur vi mår, vad vi får ut. Det är som om man inte hört ordet kors.

En bättre ställning, mer storhet, mer härlighet och ära, en finare kyrka, jag vill uppleva mer, jag vill trivas, mer pengar.

Hur många av oss frågar efter mer ära åt Kristus. Må Gud hyllas, inte jag. ” Låt den ene av oss få sitta på din högra sida i din härlighet”, kan vi kosta på oss.

Inte: ”Låt oss få dela ditt lidande. Låt oss få dela det spott man gav dig, låt oss få följa dig när man hånar dig.”