Du är inte universums mitt

Johannes Döparen visar

att vi befrias från självförhärligandets slaveri när vi tror att Jesus är alltings centrum.

Döparen säger till sina lärjungar:

”Han måste bli större och jag mindre.” (Joh 3: 30)

Andy Warhol lär ha sagt:

” I framtiden kommer var och en att bli världskänd i 15 minuter.”

Därifrån kommer uttrycksättet när man säger att han eller hon fått ”sina femton minuters berömmelse” (fifteen minutes of fame).

Vi har fått en generation som ser som sin yttersta strävan att åtminstone en stund få synas i rampljuset. Man tror att det kommer att kompensera vad man upplever som ett tomt och betydelselöst liv.

Marcus Aurelius (död 160 e. Kr), romersk kejsare och filosof, insåg redan för 1800 år sedan det tomma i denna illusion:

”Vad är trots allt tidlös berömmelse? Alltigenom fåfänglighet!” 

Denna strävan hade inte Johannes. Kristus ”måste bli större och jag mindre.” (Joh 3: 30)

Samma sak uttrycker aposteln Paulus när han säger:

”nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig.” (Gal 2: 20)

Den sanna glädjen består inte i att få allt ljus på oss själva, utan att lysa på Kristus. Då äger vi brudgummens väns glädje.

Det var den grekiske astronomen Klaudios Ptolemaios som under det andra århundradet lanserade idéen att solen snurrade runt jorden.  Jorden var enligt hans mening universums mitt.

Men jorden är inte mitten av vårt solsystem. I det andliga är du och jag inte centrum, utan Kristus.