Guds Ord tar bort berg och sänker dalar

Johannes Döparen säger:

’Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!’

Det var Döparens uppdrag. Men hur gör man vägen jämn och rak för Herren Gud så att han kan draga in i folkens hjärtan? Det finns mycket som hindrar berättar profeten Jesaja.

”Varje dal skall höjas, alla berg och höjder skall sänkas. Ojämn mark skall jämnas, kuperat land skall bli slät mark.” (Jes.40:4)

Vad hindrar folk att tro och på vilket sätt bereder Herrens röst marken?

Ett berg som står i vägen för tron är människans självtillräcklighet. Att man är så nöjd med sig själv att Gud inte får någon plats i våra hjärtan. När Guds ord visar att vi alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, att vi är skyldiga, att vi inte älskar Gud och vår nästa som vi bör, att vi går omkring med en massa hemliga synder i tanke och

sinne, då sänks berg och höjder i våra hjärtan att ärans konung må dra dit in.

”Är inte mitt ord som en eld, säger HERREN” genom profeten Jeremia, ”och likt en slägga som krossar klippan” (Jer.23:29)

En dal som gör Herrens väg till våra hjärtan ojämn är likgiltigheten.  Jeremia profeterade för prästerna och de självutnämnda profeterna i Israel:

”De tar det lätt med att hela dottern mitt folks skada och säger: ’Allt står väl till, allt står väl till’. Men allt står inte väl till.” (Jer. 8:11)

Nej, allt står inte heller väl till i våra liv. Vi har fått våra 70-80 år för att reda upp vårt förhållande till Gud. Men det kan lika gärna ske att vår liv rycks bort imorgon. Har du och jag frid med Gud? Har vi gjort oss beredda för vår sista dag? Vet du och jag vart vi står om Gud inatt skulle säga till oss: ”I natt skall din själ utkrävas av dig”.

Oroar vi oss inför sådana allvarsord så har vi skäl till oro.

Johannes Döparen drog sig inte för att slunga Lagens tunga slägga också mot kung Herodes som levde i ett otuktigt förhållande med sin brors hustru Herodias (Luk. 3:19) När oomvända fariséer och sadduceer kom för att bli döpta av honom så svarade han:

”Ni huggormsyngel, vem har fått er att tro att ni kan fly undan den kommande vredesdomen? Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen, och tro inte att ni kan säga till er själva:  Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn år Abraham.” (Matt. 3:7-9)

Självtillräckligheten och likgiltigheten måste obarmhärtigt släpas inför Guds heliga lag och avslöjas.

”Herren är nära dem som har ett förkrossat hjärta och frälsar dem som har en bedrövad ande.” (Ps. 34:19)

När vi så ser att vi i oss själva inte räcker till, så kalla Kristus oss till sig.

”Trösta, trösta mitt folk! Säger er Gud. Tala ljuvligt till Jerusalem och förkunna för det att dess vedermöda är slut, att dess missgärning är försonad, och att det har fått dubbelt igen av HERRENS hand för alla sina synder…Sion, du Glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg, Jerusalem du glädjens budbärarinna, höj din röst med kraft. Höj den utan fruktan, säg till Juda städer: ’Se, er Gud!’ Ja, Herren, HERREN kommer med makt, hans arm visar sin makt, Se han har med sig sin lön, hans segerbyte går framför honom. Han för sin hjord i bet, som en herde, han samlar lammen i sina armar, han bär dem i sin famn. Sakta för han moderfåren fram.” (Jes.40:1, 9-11)