Vi uppmanas att
vandra i ljuset medan vi har ljuset. En dag kanske vi inte har ljuset och är
det för sent. Mörkret har övervunnit oss och då förstår vi plötsligt ingenting.
Det som ett ljusets barn ser som en självklarhet genom tron blir då plötsligt
något obegripligt. Man har gått från frälsnings kunskap till otrons ovisshet.
"Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte
övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går." (Joh 12: 35)
Det är två helt
olika världar där man är två helt olika människor. Jag känner människor som
varit troende, förlorat tron och blivit troende igen. Det är alltid samma
berättelse. Som icke-troende så förstår man inte hur man tänker som en troende.
Och som en troende förstår man inte hur man kunde tänka som en icke-troende, trots
att man själv varit i den sitsen.
Har mörkret
övervunnit oss så vet man inte vart man går. Att bli ett Guds barn är inte att
tillägna sig ett antal begrepp, att lära sig lite saker ur Bibeln. Hos den som
har blivit ett Guds barn så har ljuset flyttat in. Plötsligt ser man allting
annorlunda. Ja, plötsligt ser Gud helt annorlunda ut. Han är inte längre
hotfull och vred, han är den kärleksfulle Fadern som älskar oss och sänt sin
Son för att utplåna våra synder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar