Kristus ber för oss

"Så säger HERREN: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Jag skall bevara dig och göra dig till ett förbund för folket, för att upprätta landet och utskifta de förödda arvslotterna och säga till de fångna: ”Drag u.”, och till dem som sitter i mörkret: ”Kom fram.” De skall finna bete utmed vägarna, betesplatser på alla kala höjder. De skall varken hungra eller törsta, ökenhettan och solen skall inte skada dem, ty deras förbarmare skall leda dem och föra dem till vattenbäckar. Jag skall göra alla mina berg till jämna vägar, och mina banade vägar skall byggas höga. Se, där kommer de fjärran ifrån, somliga från norr och andra från väster, somliga från sineernas land. Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord, brist ut i jubel, ni berg. Ty HERREN tröstar sitt folk och förbarmar sig över sina betryckta.”(Jes. 49:8-13)

 Gud säger: ”jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag.” Vem är det Gud tilltalar genom profeten Jesaja och när är frälsningens dag? Talar han till dig och mig, till oss, talar om hur gudsfolket räddades ur den babyloniska fångenskapen och förskingringen? För att få svar på dessa frågor behöver man läsa hela sammanhanget i Jesajaboken och också se hur nya testamentet förstår texten.

I vers 6 och 7 i samma kapitel säger Gud till honom som kallas ”Herrens tjänare”:

”Jag skall sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att du skall bli min frälsning intill jordens yttersta gräns. Så säger HERREN, Israels återlösare, hans Helige, till honom som är föraktad av var själ, till honom som är avskydd av folken, till honom som är en härskares tjänare…”, och så kommer en halv vers efter, i dagens text:

”Jag bönhör dig i nådens tid”.

 Den som Gud bönhör är alltså hans tjänare. En som kallas föraktad. Fyra  kapitel senare, läser vi om samma Herrens tjänare:

”Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man” (Jes. 53:3)

Det är han, Herrens tjänare, som har framburit böner, och som Gud bönhör i nådens tid.

Det är ett sådant hjärta han har för oss människor, Messias, Herrens tjänare, Kristus själv. Han ber för oss.

”Jag ber för dem” säger han i Joh. 17: ”det är inte för världen jag ber utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina… Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord kommer att tro på mig.” (Joh. 17:9. 15, 20)