Om man skall se Gud som Fader så måste man först veta att man är barn till Gud. Av våra föräldrar blir vi födda. Och då är vi deras barn, vare sig vi vill det eller ej. Men ingen är Guds barn av naturen. Bibeln säger att det som är fött av köttet är kött. Det kan vi inte ändra på. Bibeln säger att man behöver födas en gång till, födas på nytt eller födas ovanifrån, för att bli barn till Gud. För att komma in i Hans familj.
Hur går det till?
Vi blir födda på nytt när vi lärt känna Gud. När vi ser vi vem Han är och vad Han gjort för oss. Vi blir födda på nytt genom dopet. Och vi blir födda på nytt genom Ordet.
Efesierbrevet 2 visar oss hur man blir ett Guds barn. Låt oss titta på den texten.
V.1-3 "Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra."
Vi ser här hur vi är sådana vi föds, sådana vi är av naturen. Gud säger genom aposteln Paulus att vi är döda i våra synder. Har man inte andligt liv kan man inte förvänta sig att man frambringar andligt goda gärningar. Nej, säger Paulus, sådana vi är av naturen så "följde [vi] våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville.". Ja, inte bara det, vi "följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. ". Vi följde den onde och gjorde det han ville. Inte konstigt att världens ser ut som den gör, och att vi ser ut som vi gör. Gav Gud upp för den skull? Han hade inte gjort något fel om han hade gjort det. Men han gjorde det inte.
Texten fortsätter v. 4, 5:
"Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser"
Trots att vi var döda och fiender till Honom älskade han oss. Så ser den gode patriarkale Fadern ut. Det är en Fader som älskar! Ja, han älskade oss så mycket att han sände sin enfödde Son till vår värld.
Och Sonen tog på sig alla våra synder, bar de till korset och sonade och betalde för dem. Vi var skyldiga inför Gud, men Kristus lät sig straffas i vårt ställe för att vi skulle stå skuldfria inför den helige Guden. I honom är vi förlåtna, genom Hans försoningsdöd är Fadern nådigt sinnad mot oss, i Honom har vi frid med Gud. Och det är i Honom som vi lär känna Gud Fadern
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar