söndag 26 oktober 2014

Vad ska vi då med Guds lag om vi blir frälsta av nåd?

När lagen ställs mot löftet så frågar man sig förstås omedelbart vad lagen egentligen var bra för? Om lagen inte kan ge frälsning vad skall vi med den då? Varför gav Gud Moses sin lag på berget Sinai?

Den frågan ställer Paulus också i Galaterbrevet 3:

Varför gavs då lagen?”, frågar Paulus:
Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde.” (Gal 3:19)

Överträdelse betyder att man träder över en gränslinje. Gud ville att hans folk skulle befinna sig inom förbundet i lydnad. Lagen skulle tala om när man trädde utanför den gränsen.

Men ingen kan hålla lagen fullkomligt. Därför gav oss Gud oss avkomlingen; Kristus som är avkomlingen efter Abraham.

Paulus frågar:

Strider då lagen mot Guds löften? Nej, inte alls. Om vi hade fått en lag som kunde ge liv, då hade verkligen rättfärdigheten kommit av lagen. Men nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som
var utlovat skulle ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror. ” (Gal 3: 21f)

Det är inget fel på Guds lag. Guds bud är fullkomliga och riktiga sanningar som vi skall rätta oss efter. Men eftersom vi inte kan lyda dem fullkomligt så kan de inte ge liv. Hade vi kunnat lyda lagen fullkomligt så hade vi haft liv genom lagen. Men eftersom vi inte kan det får lagen en annan funktion:

nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var utlovat skulle ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror.” (Gal 3:22)

Lagen är viktigt för att den visar oss att vi är syndare. När vi ser att vi har synd, så ser vi också att vi behöver Kristus. Genom tron får vi ta emot den förlåtelse Kristus vann på korset.

Skriften säger:

ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd. Men nu har utan lagen en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om, en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror.” (Rom. 3:20-22 )

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar