Abraham blev rättfärdig genom tron ensam, så är det också med oss, vi som är arvingar enligt löftet

I församlingarna i Galatien som Paulus skriver till hade vissa judaiserande kristna börjat betona Mose lag. Man sade att det inte var tron på löftet ensamt som rättfärdiggör, utan tron på evangeliet plus lagen.

När vi talar om löftet och lagen så skall vi se att det finns viktiga skillnader. Lagen säger: ”du skall” och ”du skall icke”. Den som handlar efter lagens ord blir rättfärdig, han får frälsningen, han blir förklarad rättfärdig - på villkor att han uppfyller kraven, buden, alla stadgar. Men Guds löfte till Abraham var obetingat: ”I din avkomma skall alla folk bli välsignade”. Han skriver:

”Nu gavs löftena åt Abraham och hans avkomma. Det heter inte: "och åt dina avkomlingar", som när man talar om många, utan som när det talas om en enda: och åt din avkomling som är Kristus. Vad jag menar är detta: ett testamente som Gud själv i förväg har gett laga kraft, kan inte upphävas av lagen som gavs fyrahundratrettio år senare, så att löftet skulle sättas ur kraft. Ty om arvet beror på lagen, beror det inte på löftet. Men åt Abraham har Gud gett arvet genom ett löfte.” (Gal 3: 16ff)

All den välsignelse Gud lovat mänskligheten fanns bevarad i hans löfte till Abraham. De judaiserande i Galatien menade att man fick välsignelse och rättfärdighet om man uppfyller lagen, den lag Gud gav åt Mose på berget Sinai, de tio budorden.

Det räcker inte med att tro, sade de, det räcker inte med att lita på Guds nåd och barmhärtighet. Man måste också lyda Guds lag för att få del av Guds välsignelse.

Ni har fel förklarar Paulus. Löftet är inte beroende av lagen. Löftet gavs till Abraham hundratals år innan Mose lag fanns! Och

Abraham trodde på löftet och det räknades honom till rättfärdighet. Det är så frälsningen går till. Gud lovar att alla folk skall välsignas genom Abrahams avkomma d.v.s. Kristus. Människan tror löftet, tror att vi är frälsta av nåd för Kristi skull och att hans rättfärdighet tillräknas oss. Genom tron tar vi emot den rättfärdighet som evangeliet om Kristus skänker oss.

Det får vi tro, helt utan gärningar. Innan vi uppfyllt ett enda bud i Mose lag får vi tro att vi äger rättfärdigheten från Gud. Frälsningen är av nåd allena genom tron, utan gärningar.

Det gällde Abraham och det löftet ägde laga kraft, det gällde för Abraham och alla dem som ägde Abrahams tro, innan Mose lag kom.

Att Mose lag sedan kom 430 år efter att Gud upprepat löftet till Abraham till Jakob förändrar ingenting.

Han är tydlig:

”Vad jag menar är detta: ett testamente som Gud själv i förväg har gett laga kraft, kan inte upphävas av lagen som gavs fyrahundratrettio år senare, så att löftet skulle sättas ur kraft. Ty om arvet beror på lagen, beror det inte på löftet. Men åt Abraham har Gud gett arvet genom ett löfte.”