torsdag 16 oktober 2014

För kristendomen är det grundläggande att Jesu Kristi uppståndelse är ett historiskt faktum

Kristus uppstår med sin verkliga gudomliga och mänskliga kropp på den tredje dagen. Och för att det inte ska råda någon tvekan om att detta är ett historiskt faktum, så räknar Paulus upp alla vittnen till Kristi uppståndelse.

han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu lever, medan några är insomnade. Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna. Allra sista visade han sig också för mig” (1 Kor 15:5ff)

Paulus vill göra klart att Kristi uppståndelse inte är en myt, en andlig bild, en vacker saga eller en symbol. Den är något som har skett i tid och rum och som kan omvittnas av vittnen. De såg honom lida och dö, de såg spjutet i hans sida, de såg honom tas ner från korset och de mötte honom, som uppstånden efter tre dagar, inte bara en gång, utan flera gånger. Med alla dessa vittnen var Kristi uppståndelse ett historiskt faktum.

Jesus lever! Han har inte bara dött, han har också besegrat döden. Detta är ännu ett skäl till att vi som tror på Kristus inte behöver vara rädda för döden. Precis som Kristus uppstod med sin kropp ur graven ska vi också en gång gå ur vår gravar med vår kropp, på den yttersta dagen, på uppståndelsens dag, för att få leva med honom för evigt. De som inte trott på Kristus ska också uppstå, men inte i härlighet, inte för att leva med Kristus, utan för att för alltid skiljas från Gud, i det yttersta mörkret. För sent kommer man att inse att de år man levt här var helt bortkastade, de var förgäves. Men om man bevarat evangeliet, så var tiden här bara en försmak till den eviga himmelska gemenskapen.

Paulus själv hade mött den uppståndne Kristus på vägen Damaskusvägen.

Detta säger han och nästan rodnar och böjer sitt huvud av skam:

Allra sist visade han sig också för mig, som är såsom ett ofullgånget foster. Ty, jag är den ringaste av apostlarna. Jag är inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling.” (1 Kor 15:8)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar