Meningen med livet

”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” (Joh 3: 16)

”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord….Den som inte visste av

synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.” (2 Kor 5: 19, 21) 

Här ser vi att den verkliga skatten är det glada budskapet om Kristus, om syndernas förlåtelse genom honom. Men är inte målet för de troende himlen? 

Ja, men de här sakerna hänger samman. Om vi äger förlåtelsen i Kristus genom tron, då äger vi också himlen. Är våra synder förlåtna, om Gud strukit ett streck över alla våra fel, alla våra missgärningar, när Kristus dog på korset och uppstod ur graven, ja, då finns inget som hindrar att vi får komma till himlen, då finns inga synder som kan anklaga oss på domens dag. Då har också våra liv plötsligt en större mening. Avsikten med våra liv här, är i första hand inte att vi ska förverkliga oss själva, utan att vi skall ära Gud genom våra liv. Det gör vi när vi sköter våra jordiska plikter, när vi tar hand om vår familj och våra vänner och när sprider det glada budskapet till andra människor.

Här ser vi det verkliga målet: himlen, redskapet att komma dit: Kristus och vad vi ska ägna våra liv åt, att leva i lydnad för Gud, i trohet och renhet.