söndag 2 juni 2013

Att bli gripen av Kristus är vad Gud gör med oss



Om man klättrar uppför en stege, så är det något man gör själv, men aposteln talar inte om vad han gör, utan vad Gud gjort med honom. Gud sträckte ner sin hand och grep tag i honom, han blev gripen av Kristus. I Paulus liv fanns det inget han kunde berömma sig av. Han var från början inte någon som ville ha Kristus eller älskade honom. Tvärtom hade han begett sig av på en resa för att söka upp och fängsla kristna, precis som det sker i Pakistan och Bangladesh idag. Man fängslar, torterar och dödar kristna.

Men Kristus hade högre tankar om Paulus än vad han hade om de kristna. På vägen till Damaskus mötte Kristus honom i ett ljussken och förändrade hans hjärta (Apg 26). Paulus blev en troende. Han skrev om det senare:

Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, fastän jag förut var en hädare, förföljare och våldsman. Men han förbarmade sig över mig, därför att jag i min otro inte visste vad jag gjorde. Vår Herres nåd
överflödade och med den tron och kärleken i Kristus Jesus.  Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare - och bland dem är jag den störste. Men jag mötte barmhärtighet, för att Kristus Jesus skulle visa hela sitt tålamod främst mot mig och låta mig bli en förebild för dem som skulle komma till tro på honom och vinna evigt liv.” (1 Tim 1: 12-16)

Gud har mött också oss. Genom dopet förändrade han våra hjärtan. Genom evangeliets Ord som vi läst eller hört, förändrar han oss, han griper tag i oss och för oss in i hans eviga rike. Det är inget som händer med oss för att vi är bättre än andra.

Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det,  inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig.” (Ef. 2: 8, 9)

Att bli gripen av Kristus är alltså att bli kallad av Gud genom evangelium till tro. Jesus liknar det vid herden som går ut och letar efter sitt bortsprungna får, och kvinnan som letar efter sin borttappade slant. Det var Guds förtjänst att vi blev upphittade och förda till Gud. Det är ingenting vi kan berömma oss av.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar