Vilka frukter såg Gud i sin vingård?

Gud ville att folket skulle vara Hans folk, han ville inte att det skulle springa efter gudar som inte finns, att de skulle bygga trägudar och stengudar. Han ville att de skulle leva i tillbedjan och frambära riktiga offer i Guds eget tabernakel och tempel, inte orena sig med hedniska tempelhoror. Han ville att de skulle följa hans lag, inte ljuga, stjäla, begå äktenskapsbrott, mörda och skada. Han ville att de skulle leva i trohet, lydnad, gudsfruktan och kärlek.

Var det sådana frukter Gud fick skörda ur sin vingård?

Vi läser:

”[han] väntade… att den skulle bära äkta druvor, men den bar vilddruvor.  Och nu, Jerusalems invånare och Juda män, döm mellan mig och min vingård. Vad kunde mer göras för min vingård än vad jag har gjort för den? Varför bar den vilddruvor, när jag väntade att den skulle bära äkta druvor?” (Jesaja 5: 2)

Efter vad Gud gjort för sin vingård var det inte fel av honom att förvänta sig att kunna skörda goda vindruvor, istället för beska vilddruvor, att skörda lydnad istället för synd, att skörda trohet istället för falskhet, renhet istället för falskhet.

Guds folk Israel som gynnats mer än något annat folk på jorden borde ha varit mönsterfolket, de finaste och renaste människorna på jorden.

När Gud skapade oss till barn i sin familj, till medborgare i hans rike, genom dopet, så gjorde han det för att vi skulle bära frukt. Vi läser ju att vi är ”hans verk…, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.” (Ef. 2: 10)

Tänk på vilken nåd vi alla fått!  När vi döptes så var det ingen tom symbol. Genom dopet har vår gamla syndiga natur förlorat övermakten över oss, som vi läser:

”Vi är…genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet.” (Rom. 6: 4)

Därför att vi har fått den heliga Ande genom Ord och sakrament så kan inte satan styra våra liv fullständigt. Vi har en ny vilja i oss som vill det Gud vill. Vi har fått mäktiga redskap i vår vandring, vår Bibel, bikten, nattvarden och Guds Ords förkunnelse.

Gud såg inte det han ville se när han betraktade dem. Det kanske såg vackert ut på ytan, men inuti var det ruttet.