Gammalt och nytt

 Vid första dagen av det  judiska påskfirandet skulle man ta bort allt syrat bröd från hushållet (2 Mos. 12:5), d.v.s. allt bröd som innehöll surdeg, den tidens motsvarighet till vår jäst. Surdegen användes i brödbaket, men israeliterna skulle minnas hur man inte hann syra brödet innan uttåget och surdegen kom att symbolisera synden, synd i lära eller leverne. Paulus skriver:

”Rensa bort den gamla surdegen för att ni må vara en ny deg, eftersom ni är osyrade. Ty vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. Låt oss därför hålla högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade deg.” (1 Kor. 5: 7, 8)

Varför säger han den gamla surdegen? Eftersom det finns gammalt och nytt i den kristne. Av naturen är vi syndare. Det är vår gamla syndiga natur som vi ärvt från Adam. Men genom den nya födelsen genom dopet och Ordet har Guds barn fått en ny natur. Hon är en ny människa, en ny skapelse. Hon har fått en ny natur som älskar Gud och vill göra Guds vilja.

Men den gamla naturen finns kvar och vill då och då göra sig gällande.

”Rensa bort den gamla surdegen för att ni må vara en ny deg, eftersom ni är osyrade” är Guds uppmaning till oss. Ni är ju genom tron osyrade, ni har fått del av den rena heligheten från Kristus genom evangelium i ord och sakrament. 

Varför? Vad är orsaken, vad är drivkraften bakom detta? Vad driver oss till helgelse, att mer och mer avskilja oss från synden och hålla oss till renheten?

Texten säger:

”Rensa bort den gamla surdegen för att ni må vara en ny deg, eftersom ni är osyrade. Ty vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat.”

Är lammet slaktat så är det dags att börja rensa bort den gamla surdegen. Är vi förenade med Kristus så kan vi inte nöja oss med den surdeg som vi märker hos oss själva.

Paulus skriver:

”Skall vi fortsätta att synda för att nåden skal bli större? Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den?” (Rom.6:1,2)

Petrus skriver:

”våra synder bar han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten.” (1 Petr.2:24)