Är du inbrottssäker?

Lukas 11:  14-28

”Jesus drev vid ett tillfälle ut en ond ande som var stum. När den onde anden hade farit ut, talade den stumme, och folket förundrade sig. Men några av dem sade: "Det är med hjälp av Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna." Andra ville snärja honom och begärde av honom ett tecken från himlen. Men han visste vad de tänkte och sade till dem: "Ett rike som har kommit i strid med sig självt blir ödelagt, och hus faller på hus. Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, hur kan då hans rike bestå? Ni säger att det är med hjälp av Beelsebul som jag driver ut de onda andarna. Men om det är med hjälp av Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vems hjälp driver då era söner ut dem? De kommer därför att vara era domare. Men om det är med Guds finger jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike kommit till er. När den starke beväpnad vaktar sin gård får hans ägodelar vara i fred. Men kommer det en som är ännu starkare och besegrar honom, då tar den mannen ifrån honom alla vapen som han litade på och fördelar bytet. Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.  När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han genom ökentrakter för att leta efter en viloplats. Men om han inte finner någon tänker han: Jag vill vända tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När han så kommer och finner det städat och pyntat, ger han sig av och tar med sig sju andra andar som är värre än han själv, och de går in och bor där. För den människan blir det sista värre än det första." Då Jesus sade detta, ropade en kvinna i folkskaran: "Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat." Han sade: "Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det." ”

(Lukas 11:  14-28)

Jesus har  en konfrontation med Satan och befriar en människa.  Vår värld kanske ter sig gråare och neutralare. Men under ytan går en skiljelinje mellan mörkrets rike och ljusets.

Också den befriade måste betänka detta. Jesus tilltalar honom och oss med orden:

”När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han genom ökentrakter för att leta efter en viloplats. Men om han inte finner någon tänker han: Jag vill vända tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När han så kommer och finner det städat och pyntat, ger han sig av och tar med sig sju andra andar som är värre än han själv, och de går in och bor där. För den människan blir det sista värre än det första." (Lukas 11: 24-26)

Om man råkat ut för inbrott, så borde man väl inbrottssäkra huset. Tjuven vet redan hur man tar sig in, och om han har vägarna förbi lär han kolla att det var lika lätt som sist att ta sig, in. Och är det så lätt tar han med sig sju

andra, och bosätter sig där.

Den besatte är befriad. Nu måste han skydda sig så att inte han får tillbaka fienden.

När du och jag blev befriade genom dopet och genom Ordet, från satan, synden, köttet och världen så ska vi inte tro att fienden inte vill återerövra sin boning.  

Vi har anledning att glädje oss åt att Gud sände oss en Frälsare, en befriare, i Jesus Kristus.

Men det är inte där kriget tog slut. Det var där kriget började:  kriget om våra själar. 

Vi behöver inte vara rädda för inbrott i våra själar om vi lever i det som aposteln Johannes skriver om:

”Ni, kära barn, är från Gud och har besegrat dem, ty han som är i er är större än den som är i världen.” (1 Joh 4: 4)

Då kan inte ens tusen demoner göra intrång. Men hur ska man kunna inbrottssäkra sin själ? Hur går det till?

Det besvarar Jesus vi läser:

”Då Jesus sade detta, ropade en kvinna i folkskaran: "Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat." Han sade: "Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det." (Luk 11: 27-28)