En kristen behöver påminnas om vem han/hon är, för att kunna berätta om Jesus.

Vi blir blyga, bekänner inte, för att vi glömmer vem vi är och vad vi har i Kristus. Därför ska vi alltid hålla Kristus helig i våra hjärtan. Det gör vi genom att flitigt ta del av evangelium i Ord och sakrament och genom att umgås med honom i bönen.

Vi drar oss för att bekänna när vi blir rädda för människor. Men varför skulle vi vara rädd för någon människa. Den vi skall frukta är

Gud och ingen annan.

Vi kanske undviker att bekänna, för att vi är rädda för att inte kunna svara korrekt, för att vi inte har alla svaren. Men Gud ber oss inte att svara som en professor eller teolog, han ber oss ”att ni förklarar det hopp ni äger” (1 petr 3: 15).

Om det är för svårt, så bör vi kanske fundera över vår egen tro. Är den välgrundad? Vet jag på vem jag tror? Vet jag varför jag tror? Vet jag för mig själv, så kan jag också berätta för andra. Kanske har vi börjat glömma, kanske är det dags att vi tar fram våra biblar på nytt och påminner oss om vad vårt budskap är, att vi mediterar över och memorerar texterna.