tisdag 6 september 2011

Mänskligt pladder eller Ord som berör

 ”Några ur folkhopen som hade hört hans ord sade: "Han är verkligen Profeten." Andra sade: "Han är Messias", och andra: "Inte kommer väl Messias från Galileen? Säger inte Skriften att Messias skall komma av Davids släkt och från Betlehem, den stad där David bodde?" Så uppstod för hans skull delade meningar bland folket. Några ville gripa honom, men ingen gjorde det.  Tempelvakterna kom tillbaka till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: "Varför har ni inte fört hit honom?" De svarade: "Aldrig har någon människa talat som han."  Då sade fariseerna till dem: "Har ni också blivit vilseledda? Finns det någon i Stora rådet eller bland fariseerna som har trott på honom? Men den här hopen som inte känner lagen, den är förbannad." Nikodemus, han som tidigare hade kommit till Jesus och som var en av dem, sade: "Inte dömer väl vår lag någon utan att man först hör honom och tar reda på vad han har gjort?" De svarade: "Är kanske du också från Galileen? Om du undersöker Skriften skall du se att ingen profet kommer från Galileen." (Joh.7:40ff)



I texten möter vi Kristus när han varit närvarande vid den judiska lövhyddohögtiden. På den sista av de åtta dagar som man firade den hade Kristus ropat:

Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger”. (v.37)

Vid högtiden var församlade invånare från Jerusalem, judiska pilgrimer från hela Israel och förskingrade judar i de kringliggande länderna.

Vi kan konstatera en sak: Kristi Ord lämnade ingen oberörd.
Hans ord berör och påverkar människor. Plötsligt måste alla ha en åsikt om denne förunderlige man. När Hans Ord gick ut och trängde in i hjärtat så var de antingen balsam för själen eller så blev han en stor anstöt som måste röjas undan.

Vissa sade: ”’han är verkligen Profeten.’ Andra sade: ’Han är Messias’, och andra ’Inte kommer väl Messias från Gallileen?” (v.40-42)

De judiska rabbinerna och skriftlärde förkunnade också. Man hade långa komplicerade utläggningar av lagen. I deras utläggningar hade man en lång auktoritetskedja: rabbi Si, har sagt om vad rabbi Så säger. De blev mycket prat, ett kanske förnuftigt och invecklat prat, men ett mänskligt prat.

En del har velat jämföra bibeltrogna kristna med skriftlärde. Men det är fullkomligt befängt. Det stora problemet med de skriftlärde var inte att de sysslade med Skriften, utan att de INTE sysslade med Skriften.  Kristus hade sagt om dem: ”Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människobud.” (Matt.15:9) ”Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull” (Matt.15:6).

Likadant ser det ut i många kristna kyrkor idag. Det är ett evigt resonerande. Ett evigt pladdrande med ambitionen att passa folks öron. Inget som avslöjar varken syndens storhet eller nådens rikedom. Inget som utmanar.

Och inget verkligt evangelium. Slutsumman av mycken förkunnelse idag blir ofta: ”försök vara så snäll du bara kan”.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar