Ord av tröst i lidandet

Johannes befann sig på ön Patmos dit han landsförvisades av kejsare Domitianus år 95. 

Här får han sina uppenbarelser som blir Uppenbarelseboken. Det är Jesus som talar till den 91:årige  Johannes, och han talar med tröst och allvar. Petrus och Paulus hade blivit avrättade under Neros förföljelse av de kristna. Budskapet om Jesus hade börjat får allt större spridning. Domitianus fortsätter den förföljelse som påbörjades av Nero. 

I sina uppenbarelser får Johannes bland annat se själarna av de som halshuggits för sin kristna tros skull. Det var en svår tid för Kyrkan, men Jesus säger till Johannes:

”Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar.” (Uppb  22: 12)

Vilken tröst för dem som lider och plågas!  Jesus kommer snart! Fyra gånger upprepas detta i uppenbarelseboken. Ända sedan Kristus for till himlen håller den här världen på att avvecklas. Det enda som återstår är att den sista kristne bärgas till skörden, att Guds uppdrag går mot sin fullbordan för den här planeten.