Världen är förgänglig och bedräglig

Om det vore så att det Johannes menar med ”världen” hade varit något som kom från Gud, så är det klart att vi skulle vara skyldiga att älska det. Men Johannes skriver:

”Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen”. (1 Joh 2:16)

Han börjar med att tala om de inre frestelserna. De som kommer från vår syndiga natur, köttet.  Även om vi känner av dem, så älskar vi de inte. Från köttet kommer vår egoism och vår lust att bryta mot Guds vilja och bud.

 Sedan fortsätter han med att tala om de yttre frestelserna, de som kommer utifrån: ”ögonens begär”. Man går bara efter det yttre skenet utan att bedöma det inre värdet och fråga efter Guds vilja.  Eva såg att ”trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande.” (1 Mos. 3:6) Akan föll också för det yttre skenet. ”Jag såg bland bytet en dyrbar mantel från Sinear och tvåhundra siklar silver och en guldplatta som vägde femtio siklar, och jag fick begär till det och tog det.” (Jos.7:21) David ”fick  se en kvinna som badade, och kvinnan var mycket vacker.” (2 Sam. 11:2) Det räckte tydligen, inte en tanke på att Bat-Seba var Urias hustru.

Ögonens begärelse är en begärelse till det yttre, utan en tanke på Guds vilja.

Den tredje frukten av världen är ” högmod över livets goda”. Det är skryt och högmod över vad man äger. En lust att tävla om materiella saker. Som om det viktigaste vore att man har allt man vill ha i den här världen, istället för att ha som huvudmål att samla skatter i himlen.

Johannes förklarar att det överhuvudtaget inte finns någon anledning att älska världen eftersom den ändå kommer att gå under.

”världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förbli i evighet”. (1 Joh 2:17)

Den nya världen, den nya tidsåldern, riket har kommit med Kristus. Guds barn har hoppat av denna världens sjunkande skuta som går mot botten och stigit ombord på skeppet som med en trygg kapten: Kristus själv, satt kursen  mot den eviga himmelska stranden.

Låt oss alla förbli i det skeppet rike tills vi alla nått hamnen.