Frid trots ofrid

Är det någon som hört talas om Martin Rinckart? 

Det är knappast en man som man kan säga att hans liv var präglad av yttre fred eller frid. Han växte upp i den lilla staden Eilienburg i Tyskland för ungefär 350 år sen. Han var son till en fattig kopparsmed med lyckades ändå få utbildning på universitetet och blev 1617 vigd till ärkediakon i sin hemstads församling. 

När det trettioåriga kriget bröt ut hamnade hans stad mitt i krigszonen. 1637 svepte en pest över kontinenten som också nådde Eilenburg. Där dog 50 människor om dagen och det var som kyrkoherde Martin Rinckart fick begrava de flesta. Det blev sammanlagt ungefär 8000 personer som dog, inklusive hans egen fru. Han dog själv bara ett år innan kriget tog slut.  Då hade han tjänat församlingen i 32 år. Det är Martin Rinckart som skrev psalmen i Luthersk Psalmbok som lyder:

”Låt oss nu tacka Gud, med hjärta mun och händer,

För stora ting som han, har gjort i alla länder,

Han från vårt modersliv och våra barndomsdar, Otaligt mycket gott oss gjort och givit har”

Hur kunde han, Martin Rinckart som sett så mycket elände ändå uttrycka en sådan tacksamhet och tala om allt gott som Gud gjort och ger? Borde han inte klaga istället? Svaret är: Vi är tacksamma till Gud för att Kristi frid råder i våra hjärtan.

Gud säger genom aposteln Paulus i dagens text: ”Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma.” Den friden, Kristi frid, regerade i Martin Rinckarts hjärta, den bodde där, den fanns där, och därför var han glad och tacksam, trots att världen rasade samman runtomkring honom.

Jag menar inte att han inte led med dem som led runtomkring honom, eller att han inte sörjde sin hustru som dog, men han visste att verkligheten var så mycket större än det trettioåriga krigets Tyskland.

Kristi frid regerar i deras hjärtan som tror, även om man är ledsen och upplever smärta. Och om friden råder där, så råder också tacksamheten och tacksägelsen.

Tacksamhet, hur tacksam man är, handlar inte bara om hur mycket man fått, det är en inställning. Det är att man ser vad man fått och vill visa tacksamhet till Gud. Vi minns kanske de tio spetälska. Alla tio blev friska när Jesus talade sitt Ord till dem. Alla tio blev säkert glada över att ha blivit friska. Men, bara en vände tillbaka till Jesus för att tacka honom. Han hade tacksamhet i sitt hjärta.