"efter deras gärningar skall ni inte handla. Ty de talar men handlar inte.".
De skriftlärde och fariséerna var högt ärade av det vanliga folket och man följde deras förebild. Dessa var angelägna om att bedja högt för att folket skulle inspireras av deras fromhet. Deras tal när de citerade Moses och profeterna, säger Jesus var värt att höra, men deras föredöme skulle de inte följa.
Deras föreläsande av Skriften följdes inte av handling. Moses och profeterna återgav Guds vilja och talade om Guds löften om Messias. Moses talade om en profet som skulle uppstå, en gudasänd Messias och Frälsare. Men när han väl kom uppmanade fariséerna inte till tro på Honom.
Gamla testamentet är fullt av evangelium som kräver och verkar tro på Gud och Hans Messias. Istället för att predika Guds Lag som en syndens spegel och avslöjare så gjorde de lagen till en himlastege. Istället för att peka på Kristus som lagens slut, och som en Försonare för all synd och skuld, så band de ihop tunga bördor och lade de på människornas skuldror. Lagen som skulle vara en uppfostrare och en tuktomästare till Kristus, blev en börda och ett ok.
" De binder ihop tunga bördor och lägger dem på människornas axlar, men själva vill de inte ens med sitt finger flytta på dem."
Efter att ha talat fint om att lyda Guds lag sade de inte ett ord om att Kristus var försoningsoffret för synd. De drev inget annat än tal om lydnad och trohet, de drev inte heller på ett sådant sätt att den drev till en sann förkrosselse inför Gud. Man hade inte förstått att lagen inte förbättrade människas samvete inför Gud, utan tvärtom. Paulus säger att det var genom lagen han lärde känna all synd han hade i sitt hjärta (Rom.7:7). Det är då han upptäcker den verkliga bördan och oket.
Jeremia klagar
" Mina överträdelser knöts samman av hans hand till ett ok, hopbundna lades de på min hals" (Klag. 1:14)
Men Skriften tillägger
" du skall bryta sönder deras bördors ok och deras skuldrors gissel och deras plågares stav" (Jes. 9:4)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar