”Gläd dig inte över mig, du min fiende. Om jag har fallit, skall jag resa mig igen. Om jag sitter i mörkret, är HERREN mitt ljus. Eftersom jag har syndat mot HERREN skall jag bära hans vrede, till dess att han tar sig an min sak och skaffar mig rätt. Han skall föra mig ut i ljuset, och jag skall se hans rättfärdighet.” (Mika 7:8, 9)
Här står hans syndabekännelse i motsats till hans landsmän. Han hade konstaterat att mörkret fallit över landet. Men han ser också fram mot Guds frälsning,
”Han skall föra mig ut i ljuset, och jag skall se hans rättfärdighet” (v.9)
Han visste att en kvarleva skulle upprättas genom Guds nåd. En kvarleva är en liten spillra av något större. Det större var Israel, Guds utvalda folk. Inte alla som kallade sig judar skulle frälsas, bara en liten kvarleva, en liten rest.
Detta tema tar nya testamentet upp.
”Israel är inte alla som kommer från Israel.” (Rom. 9:6)
”Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen. Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven.” (Rom. 2:28, 29)
Kristus sade:
”Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.” (Matt. 7:13,14)
Men budskapet om förlåtelse som lyfter oss upp på den smala vägen förkunnas av profeten med kraft:
”Vem är en Gud som du, som förlåter missgärning och inte tillräknar överträdelse för kvarlevan av sin arvedel. Han håller inte fast vid sin vrede för evigt, ty han har behag till nåd. Han skall åter förbarma sig över oss och trampa på våra missgärningar. Du skall kasta alla deras synder i havets djup. Du skall bevisa trofasthet mot Jakob och nåd mot Abraham, så som du med ed lovade våra fäder i forntidens dagar.” (Mika 7:18 - 20)
Bilden är hämtad från http://www.free-pictures-photos.com/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar