tisdag 2 november 2010

Hindrar mänsklig kärlek dig ?

”En annan sade: ’Jag vill följa dig Herre, men låt mig först ta farväl av min familj.’ Jesus svarade: ’Ingen som ser sig om sedan han har satt handen till plogen passar för Guds rike.’”

Denna siste ursäktare liknar de andra två. Han är beredd att följa Kristus säger han, men har en förfrågan som liknar ett villkor. Han vill ta farväl av sin familj.

Denna förfrågan verkar också förståelig och oskyldig. Men när han är tillbaka hos sin familj, berättar om sin vilja att följa Kristus, och börjar ta farväl, kommer han att kunna stå emot deras vädjan att stanna hos dem och struntar i Kristus? Låt oss högakta den mänskliga kärleken och vänskapen, men låt oss också vara medveten om att den ibland kan dra oss bort från Guds rike.

När mänsklig kärlek överskuggar kärleken från Gud och till Gud, så kan den dra oss bort från Gud. Har vi verkligen förstått värdet i Kristi kors, i hans förlåtelse, i nåden och frälsningen, i gemenskapen med Gud, så förlorar det andra sitt värde.

Aposteln Paulus skriver:

allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre.” (Fil. 3:7,8)

Kristus säger:

Ingen som ser sig om sedan han har satt handen till plogen passar för Guds rike”

Ja, hur skulle det se ut. De såg det alla framför sig. Det finns humor i Kristi bild. Ingen trodde det skulle funka. Mannen med förspänd plog och huvudet bakåtvänt över axeln gjorde fåror som mer liknande skidspår i en slalombacke. Det funkar inte.

Är målet Guds rike, så fäster vi blicken på det. Vi vänder oss inte om som Lots hustru och fantiserar om hur bra det är i denna värld. Vi är fokuserade på målet.

Det spelar ingen roll vart våra hjärtan är i denna värld. Hos vännerna, hos familjen, hos lojaliteten, hos pengarna, hos nöjena, ”där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara”. (Matt.6: 21)

Vart är vårt hjärtan, när Kristus säger: ”Följ mig!”?

Hans hjärta är hos oss. Det fanns ingen tveksamhet hos Kristus när han vände sin blick mot Jerusalem. Har du och jag hittills stapplat och ramlat i diket på vår väg till det himmelska Jerusalem. Gläd dig! Kristus har gått de tunga stegen mot korset! Han älskar oss och dog för oss.

Med blicken på Honom orkar vi ta nya steg på vår vandring mot det himmelska Jerusalem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar