fredag 8 juli 2011

Den sanna trösten !

Hanna var barnlös. Hennes man Elkana försökte trösta henne. Men Hanna blev inte tröstad.

Vid templet, vid Guds hus ”var [hon] djupt bedrövad och började be till Herren under häftig gråt” (1 Sam 1:10) Hon bad att Gud skulle ge henne en son, men om hon fick honom så skulle hon ge honom tillbaka till Herren. Hon lovar att så fort pojken slutat amma, d.v.s. som man gjorde i 3-4 årsåldern i Israel, då skulle hon ta med honom till templet och låta honom få bo och växa upp tillsammans med prästen Eli och hans folk och få tjäna Gud i templet.

Denna text har förundrat mig många gånger. Hur kunde hon be om en son, som hon sen lämnar bort till Guds tempel så hon inte får glädjas åt honom själv?

Den text vi skall tala om är Hannas lovsång. Efter att sonen Samuel fötts, och blivit avvand följer hon sin man Elkana med sonen till templet i Silo och offrar till Gud. Hon säger ”Den här pojken bad jag om, och nu har HERREN gett mig vad jag begärde. Därför vill jag nu ge honom tillbaka till HERREN. Så länge han lever skall han tillhöra HERREN.” (1:27,28)

När hon sagt detta lovprisar och tackar hon Gud för Hans makt, härlighet, godhet och visdom.

När jag läser Hannas lovsång så förstår jag varför det viktiga för henne inte var att hon fick ha Samuel vid sin sida tills han blev vuxen. I sin lovsång prisar hon Gud för att Han är Gud när han ger och när han tar, han visar sin makt och härlighet både när han tar och ger.

Det viktiga är inte vad vi får eller inte får, det viktiga är att våra hjärtan finns hos honom.

Hur starka, trösterika och lärorika är inte Hannas ord!

«Mitt hjärta fröjdar sig i HERREN, mitt horn är upphöjt genom HERREN. Min mun är vidöppen mot mina fiender, ty jag gläder mig i din frälsning. Ingen är helig som HERREN, ty ingen finns utom dig. Ingen klippa är som vår Gud.”

Hennes hjärta finns hos honom. Det finns hos Gud. Hon är inte fokuserad på vad hon fått eller inte fått.

Vad ska vi ha vår glädje i? Att vi har många barn? Att vi har ett fint jobb, går i en bra skola eller har många kompisar och intressen? Att vi bor i ett fint hus, att vi gjort karriär?

Vad betyder det egentligen?

Det enda som egentligen betyder något, det enda som djupast sett bör göra våra hjärtan glada, det enda som bär genom både liv och död, genom lidande och lycka, är Guds frälsning. Det är det enda som skänker sann glädje och lycka.

”jag gläder mig i din frälsning. Ingen är helig som HERREN, ty ingen finns utom dig. Ingen klippa är som vår Gud.”, ber Hanna. Det kan också vi be.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar