Vad ska vi tänka inför krubban?

Vad tänker Josef när han ser ner i krubban? Kanske tänkte på vad ängeln sagt till honom för en tid sedan, att barnet som skulle födas genom Maria skulle vara tillkommet genom den helige Ande, inte på naturligt sätt, Kanske tänkte han på sitt ansvar att vara adoptivfader eller styvfader åt Guds Son.

Vad tänkte Maria när hon såg ner i krubban? Kanske minns hon att ärkeängeln Gabriel sagt åt henne att hennes son skulle ” kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron.” (1:32). Kanske hade hon tänkt på vad hennes kusin Elisabeth sagt till henne om att Maria nu var Herrens moder:

”varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig?” (Luk. 1: 43)

Vad tänkte herdarna? Vad tänkte de vise männen?

Det finns ytterligare några människor som saknas vid krubban. Vilka är det?

Det är du och jag. Men genom julevangeliet som vi hört läsas får också du och jag blicka ner i krubban. Vad tänker du och jag?

Detta är en helt avgörande fråga om vi ska äga samma frid, samma förlåtelse som Josef och Maria ägde, som herdarna och de vise männen ägde.

När vi ser på barnet, så ska vi inte bara tänka: "ett barn är fött". Vi ska tänka på det änglarna sade till herdarna:

”En Frälsare har blivit född åt er”