söndag 14 februari 2016

Att plantera och vattna i världen, i förlitande på att Gud gör resten av jobbet

Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten." (1 Kor. 3:6)

Har du någonsin planterat något men hade inte möjlighet att se om det växte eller inte? För flera år sedan planterade jag en trädgård. Sen flyttade jag till en annan stad. Jag fick aldrig reda på om den nya husägaren underhöll trädgården, om de vattnade och rensade ogräs från tomaterna och potatisen, morötterna och melonerna. Undrar du någonsin om ditt vittnande om Jesus bär frukt? Vad hände med den där grannen som kom till kyrkan några gånger innan hon flyttade iväg? Kollade hon upp namnet på kyrkan som du gav henne? Följde hon sitt eget löfte att gå på lärosamtal med pastorn?

Det finns många tillfällen i livet när vi inte får se resultaten av vårt vittnande om frälsningens goda nyhet.

Den saken borde inte oroa oss. Det oroade inte Paulus. Han hade kommit till Korint på sin andra missionsresa för att predika evangelium. Lukas berättar för oss att han stannade i 18 månader och många kom till tro. Efter att han åkt blev en man vid namn Apollos kyrkans ledare. Men församlingen splittrades i olika grupperingar. En del föredrog Paulus. Andra sa att de var Apollos anhängare. Paulus försökte föra samman dessa grupperingar. Han pekade på att Apollos och han endast var Guds tjänare. Båda gjorde samma arbete. Båda sådde evangeliets frön, en planterade, den andra vattnade. Samtliga välsignelser var endast Guds. Han ensam var ansvarig för att människorna kom till tro. Så är det med vårt vittnande. Vi pratar med våra vänner och kollegor. Vi tar med dem till ett bibelstudium som kyrkan håller. Vi tar med dem till gudstjänsten. Det är att så frön. Det är att låta Ordet ha en chans att slå rot i deras hjärtan. Någon annan kanske vattnar fröna genom att undervisa en här nya kristna människan. Slutligen ber vi att Gud ska göra så att fröet gror.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar