Gud
säger genom profeten Jesaja:
”Det var HERRENS
vilja att slå honom och låta honom lida. När du gör hans liv till ett
skuldoffer, får han se avkomlingar och leva länge, och HERRENS vilja skall ha
framgång genom honom. Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se och
bli tillfreds. Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många
rättfärdiga, och deras skulder är det han bär. Därför skall jag ge honom de
många som hans del, och de starka skall han få som byte, eftersom han utgav
sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare, han som bar mångas synd och
trädde in i överträdarnas ställe.” (Jes. 53:10-12)
Kristi
liv fick sin frukt genom, hans död. Detta förklarar han när han säger:
”Stunden har kommit då Människosonen skall
förhärligas, Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och
dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det
rik frukt.” (Joh 12:
23, 24)
Kan
man jämföra ett vetekorn med en diamant? Ett vetekorn är nästan värdelöst,
jämfört meden diamant tänker vi. Jag skulle säga: ”Det beror alldeles på vad
man gör med vetekornet”. Om man har ett vetekorn i en låda och en diamant i
en låda i hundra år, så kommer en diamant kanske ha ökat i värde med 10 000-tals
kronor medan vetekornet kommer att ha ungefär samma värde efter den tiden. Men
om man gräver ner vetekornet i jorden, så kommer det visserligen att dö, det
kommer att spricka upp och ett strå med flera veteax, kommer att växa ur det
redan efter en någon månad. Om man tar vetkornen och planterar dem i jorden och
tar när nya vetekorn när vetestrån växer upp, planterar om deras ax osv. varje
år, i ett hundra år, så skulle antalet skördade veteax inte kunna rymma en lada
mindre än hela vårt jordklot.
Så
vad är värdefullast, en diamant eller ett vetekorn? Svaret är: Det beror
alldeles på vad man gör med vetekornet.
Kristus
säger :
”Stunden har kommit då Människosonen skall
förhärligas, Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och
dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt.” (Joh 12:
23, 24)
Om
Kristus inte dött skulle inte en enda människa komma till himlen, alla synder
skulle skilja oss från Gud, all vår skuld skulle stänga oss ute från
gemenskapen med Gud. Men nu har Kristus dött på korset.
Genom
Kristi kors äger vi rättfärdighet från Gud. Kristi död, hur neslig
förödmjukande den än ser ut, är det största som hänt mänskligheten. Det är det
yttersta tecknet på Guds kärlek, ja Kristi kors är Guds kärlek i handling.
”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin
enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt
liv.” (Joh. 3: 16)
Vetekornet
som dör, läggs i jorden, och växer upp och blir ett veteax med många vetekorn
på, något som dör och ger liv, syftar i första hand på Kristi död och segerrika
uppståndelse. Hans död och uppståndelse blev till välsignelse för en hel värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar