“De var nu på väg
upp till Jerusalem, och Jesus gick före dem. De som följde honom var
förskräckta och fyllda av fruktan. Då tog Jesus än en gång till sig de tolv och
talade om för dem vad som skulle hända honom:
"Se, vi går upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att
överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda, som skall döma honom till
döden och utlämna honom åt hedningarna. Dessa skall håna honom, spotta på honom
och gissla och döda honom. Men efter tre dagar skall han uppstå." Då gick
Jakob och Johannes, Sebedeus söner, fram till Jesus och sade: "Mästare, vi
vill att du ger oss vad vi ber dig om."
Han sade till dem: "Vad vill ni att jag skall göra för er?" De
svarade: "Låt den ene av oss få sitta på din högra sida i din härlighet
och den andre på din vänstra."
Jesus sade till dem: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den
kalk som jag dricker, eller döpas med det dop som jag kommer att döpas
med?" De svarade: "Det kan vi." Jesus sade till dem: "Den
kalk som jag dricker skall ni dricka, och med det dop som jag blir döpt med
skall ni döpas. Men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra sida
är det inte min sak att ge bort, de platserna skall tillfalla dem som de är
beredda för." När de tio andra
hörde detta, blev de uppretade på Jakob och Johannes. Då kallade Jesus dem till sig och sade:
"Ni vet att de som anses vara folkens ledare uppträder som herrar över dem
och folkens stormän härskar över dem.
Men så är det inte hos er, utan den som vill vara störst bland er skall
vara de andras tjänare, och den som vill
vara främst bland er skall vara allas slav.
Ty Människosonen har inte kommit för att bli
betjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många." (Markus 10:32-45)
Jesus talar om för sina lärjungar: ”Se, vi går upp till Jerusalem.”
Markus berättar att de redan var på väg innan Jesus säger
detta. Lärjungarna som följde med honom var, säger texten ”förskräckta och
fyllda med fruktan”. De visste vilket motstånd som hade börjat byggas upp från
folkets ledare. Därför var de rädda.
När Jesus tar de tolv åt sidan, så är det inte för att
släta över kampen, smärtan och striden som deras lärjungaskap innebar. Han sade
inte: ”Ta, det lugnt, det ska nog bra”. Han ger dem den nakna sanningen. Han
blottar sanningen med både sin mörka och ljusa sida.
”Se, vi går upp
till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna
och de skriftlärda, som skall döma honom till döden och utlämna honom åt
hedningarna.”
Det hade han sagt redan två gånger tidigare. Men man
kunde aldrig säga det för mycket.
Jesus var ärlig med sina lärjungar. Han gav dem inga
falska rosafärgade skimrande
illusioner. Låt oss också vara ärliga med
varandra. Jag har aldrig förstått det där som man alltid ser i amerikanska
dramafilmer när någon blir dödlig skadad och ligger i hjältens famn och han
alltid måste säga: ”Schh…I’ts going to be
okay..”
Om jag låg i någons famn skulle jag bli ganska irriterad
på sånt. Jag skulle svara: ”Snacka inte massa strunt, ser du
inte att jag ligger här med punkterad lunga och förblöder!
”Se, vi går upp till Jerusalem”
Låt oss vara raka med varandra. Ska vi vara Jesu
lärjungar, så räkna kallt med att djävulen kommer att attackera oss med falska
läror. Klarar han inte av att få oss att förneka tron, så kommer han att börja
såga i grunden. Han kommer att försöka få oss att fundera på om vi uppfattat
Guds Ord rätt. "Har Gud verkligen sagt? Det är väl bara din kyrkas tolkning.
Andra tolkar det annorlunda." Lyckas inte satan med att angripa vår lärogrund,
så kommer han att tala om att vi förmodligen är världens tråkigaste kyrka och
att de har så mycket skojigare i andra kyrkor. Satan är bra på sånt. Har ni
tänkt på att Eva förmodligen hade gått förbi det förbjudna trädet många gånger.
Men när ormen lyckas förvrida hennes blick, så räcker orden nästan inte till
för att beskriva detta träd:
”Och kvinnan såg
att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande
eftersom man fick förstånd av det, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också
till sin man som var med henne, och han åt.” (1Mos. 3:6)
Det är bättre att vi säger som det är. Vägen till det
himmelska Jerusalem är kantad med törne och tistel.
”vi måste gå genom många lidanden för att komma in i Guds
rike.” (Apg. 14:22) ”
”Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill
följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig.”
(Matt. 16:24)
”Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på
jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Jag har kommit för att
skilja en son från sin far, en dotter från sin mor och en sonhustru från sin
svärmor, och en man får sina egna till fiender.” (Matt. 10:34-36)
Och samtidigt finns det inget bättre och mer glädjefyllt
än att följa Kristus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar