”Från den tiden
började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och
lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han
måste dödas och på tredje dagen uppväckas.
Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom: "Gud är
nådig mot dig, Herre. Detta skall aldrig hända dig." Men Jesus vände sig
om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på
fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar." (Matteus 16: 21-23)
Vem av oss har inte sagt något som vi ångrar, att vi sagt
något som vi insåg vara fel. Sedan önskar vi att vi på något sätt kunde få det
ogjort, ta tillbaka de förflugna orden.
Kanske har vi tänkt att göra något som vi sedan kom fram till var fel.
Om det är så att vi sade eller handlade fel, utan att
märka det, vad var det vi behövde den stunden? Var det att någon av kärlek
förmanade oss, eller tillrättavisade oss? Och om det var någon som gjorde det,
hur reagerade vi?
Det enda rätta borde ju vara, om vi till slut insåg vad
som var fel, att vi släppte den väg vi hade trätt in på och försökte ställa
saker och ting tillrätta.
Alla gör vi fel, somliga är större och somliga är mindre,
men det verkligt svåra blir när Guds Ord visar oss vad som är rätt och vi ändå
vägrar att rätta oss. Det verkligt svåra är när Guds vägar är helt annorlunda
än våra egna vägar.
Guds vägar kan mycket väl vara helt annorlunda än våra
vägar. Vi planerar och tänker och beslutar. Men tänk om Guds plan, Guds tanke
och beslut är helt annorlunda?
I dagens text berättar Kristus om Guds plan.
”Från den tiden
började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och
lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han
måste dödas och på tredje dagen uppväckas.” (v. 21)
Helt nyligt hade Petrus gett sin Herre Kristus ett svar
inspirerat av Guds Ande om vem Kristus egentligen är.
"Du är
Messias, den levande Gudens Son." (v. 16)
Kristus välsignade honom och förklarade att han bygger
sin kyrka på den bekännelsen.
När Kristus berättat om sin avsikt att ” gå till Jerusalem och lida mycket genom de
äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på
tredje dagen uppväckas. Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom:
"Gud är nådig mot dig, Herre. Detta skall aldrig hända dig."
Guds plan, tanke och avsikt kan dock vara helt annorlunda
än vår. Problemet med Petrus var att han tänkte att Guds plan måste vara
begriplig, i det nuvarande scenariot.
Men behöver den vara det? Hade Petrus tagit profeten
Jesajas ord till sitt hjärta så hade han förstått att den inte behöver vara
det. Vi läser hos Jesaja:
”Mina tankar är
inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger HERREN. Nej, så mycket
som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och
mina tankar högre än era tankar.” (Jes. 55:8 - 9)
Ordspråksboken säger:
”En väg kan synas
rätt för en människa, men till slut kan den leda till döden.” (Ords. 14:
12)
Psalmisten skriver:
”Hur stora är inte dina verk, HERRE! Hur djupa är inte dina tankar.” (Ps. 92:6 – 7)
Om Petrus hade haft detta i sinnet så hade det inte
förvånat honom om Guds tankar skilde sig från hans egna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar