" En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom
och lade sig till bords. Nu fanns i staden en kvinna som var en
synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom
hon dit med en alabasterflaska med olja och ställde sig bakom honom
vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter
och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem
med oljan. Farisén som hade inbjudit honom såg det och tänkte: "Om
den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags
kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska." Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig."Simon svarade: "Mästare, säg det." - "Två män stod i skuld hos en
penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre
femtio. Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för
dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?" Simon
svarade: "Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." Jesus sade:
"Du har rätt." Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon:
"Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget
vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och
torkat dem med sitt hår. Du gav mig inte någon hälsningskyss, men
sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. Du
smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med
balsam. Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många
synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått
litet förlåtet älskar litet." Sedan sade han till henne: "Dina synder
är förlåtna." Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är
den här mannen, som till och med förlåter synder?" Men Jesus sade
till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid." (Lukas 7: 36ff)
Simon hade väntat på
ett tillfälle att angripa Jesus och nu ser han det. Han tänker:
Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är
för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska
För fariséen var det
otänkbart att komma i närheten av eller vidröra uppenbart
ogudaktiga och syndiga människor. Så tänker väl alla
riktiga judar, tänkte Simon. Och om Jesus vore en profet skulle han
ha sett rakt igenom denna kvinna. Han skulle inte ha mottagit hennes vördnad
och tacksamhet, utan avvisat henne.
Men Simons tankar avslöjade
bara att han han inte alls hade förstått vem Kristus är.
Med Sina ord visar Kristus idag att Han som sann Gud och sann människa
inte bara såg genom kvinnas hjärta utan även genom Simons.
"Simon, jag har något
att säga dig." Simon svarade: "Mästare, säg det." - "Två
män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig
femhundra denarer, den andre femtio. Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte
han skulden för dem båda. Vilken av dem
kommer nu att älska
honom mest?"(v.40-42)
Kristus ger Simon en liknelse för
att han själv skulle förstå sanningen och själv dra
slutsatsen. Hur är det nu? Ja, svaret var självklart.
Simon svarade: "Den som fick
mest efterskänkt skulle jag tro." Jesus sade: Du har rätt." . Båda
var skyldiga. Båda kunde inte betala. Båda fick skulden efterskänkt
av den generöse penningutlånaren. Den som fick en skuld efterskänkt
som var tio gånger större, hade givetvis desto större anledning
att vara tacksam.
Allt det här förstod Simon.
Vad han inte förstod var att allt detta kunde tillämpas på
verkligheten. Därför måste Kristus dra slöjan för
fariséens ögon.
I gästabudssalen bland alla
höga och fina gäster vill Kristus fästa Simons blick på
nåden - en efterskänkt skuld förkroppsligad bland hans
gäster. Vid Kristi fötter knäböjer en kvinna, en beryktad
synderska, som gråtande tvättar Kristi fötter och torkar
dem med sitt hår.
Kristus vände sig mot kvinnan
och sade till Simon: Ser du den här kvinnan?
Ser du Simon? Eller är du förblindad?
Det finns förlåtelse för syndare! Det finns nåd!
Visst finns det skuld, och stor sådan, större än vi kan
mäta med våra mänskliga hjärnor. Inte bara skuld inför
människor, utan även inför Gud. Men du har besök idag,
Simon, inte bara av skuldtyngda människor. Du har besök av Givaren,
av Han som efterskänker skuld och utplånar synd. Det är
till Hans fötter hon har sökt sig, den enda fristaden för
skuldbetyngda och skuldbelastade människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar