söndag 9 mars 2014

Kristi härlighet



Jesus sade: ’Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas, Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt. Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv. Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall min Fader ära honom. Nu är min själ i djup ångest. Vad skall jag säga? Fader, fräls mig från denna stund? Nej, just därför har jag kommit till denna stund.  Fader, förhärliga ditt namn.’ Då kom en röst från himlen: ’Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt.’ Folket som stod där och hörde det sade att det var åskan. Andra sade ’Det var en ängel som talade till honom.’ Jesus svarade; ’Denna röst kom inte för min skull utan för er skull. Nu går en dom över världen. Nu skall denna världens furste kastas ut. Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.’ Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.” (Joh. 12:23-33)

I verserna före texten så berättas att några greker kom för att de ville träffa Jesus. ”Vi vill se Jesus”, sade de till Filippus och Filippus gick till Andreas och de båda gick till Jesus för att vidarebefordra grekernas förfrågan. (v. 20-22)

Kristus inleder texten:

Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas” (v.23)

När han talar, så är det den sista veckan i hans liv. Framför honom ligger straffet för synder han aldrig begått, hans egna lärjungar som förnekar och överger honom, en ”fejkad” rättegång för att få honom fälld, han överlämnas av judarna till hedningarna, han blir slagen, man driver med honom, spottar på honom, man trär en krona av törne, av vassa taggar, på hans huvud. Han får bära sitt eget kors, hans händer och fötter spikas fast vid korset, han får hänga mellan två rövare. Men det värsta av allt är det ensamma ropet av
en själ som övergetts av Gud: Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?”

Hur många gångar hade han inte sagt till sina lärjungar: ”Min stund har ännu inte kommit”?  

Nu säger han:

Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas” (v.23)

Förhärligas, är det verkligen vad man kan säga om det som ligger framför Kristus? Borde han inte sagt: ”Stunden har kommit då Människosonen skall förnedras”?

Grekerna hade begärt audiens hos Konungen Kristus med orden: ”Vi vill se Jesus”.

Är detta förberedelsen för audiensen? Människosonen skall förhärligas. Han skall lysa fram som den störste Konungen av alla. 

Hur fixar man sånt med Andreas och Filippus framför sig? Hur tänker vi? ”Vänta här medan jag tar på den konungsliga manteln i siden och sammet. Om en stund har jag fått på mig guldkronan med juveler och ädelstenar. Sedan är jag klar! Jag ska förbereda med basuner och hovtjänare sedan är jag beredd att visa mig i min konungsliga härlighet.”

Var det detta Kristus menade med förhärligande? Nej, i denna text handlar härligheten om en härlighet på korset. Ett träkors, ett brutalt avrättningsredskap var Hans tron. Medan de hånade honom skulle soldaterna klä honom i en purpurröd mantel, de skulle tvinga på honom en krona av törne, och vid korset skulle de spela hasarspel om hans kläder. Är detta härlighet?

Stunden har kommit – lidandets stund. Han kommer inte att backa en millimeter. Det var för denna stund han kommit till världen. Det var genom korset Hans Fader blev förhärligad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar