När lärjungarna inte förstod

"Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, så att de inte fattade vad han menade" (Lukas 18: 34)

Lukas saknar inte ord för att beskriva det mörker som ännu vilade över lärjungarnas sinnen. De förstod inte, det var fördolt, de fattade inte. Ännu vilade den gamla judiska villoläran tung på deras sinnen att Messias ankomst skulle innebära ett yttre fridsrike, en politisk revolution, en jordisk judakonung. Samma uppfattning finns kvar ännu idag bland

både judar och "kristna" sionister. Man pläderar ännu för att riket är ett yttre jordiskt tusenårsrike skall komma, inte ett nåderike eller ett härlighetsrike, utan just en yttre nation, med gränser och en tron i Jerusalem. Därför blir det ju lite konstigt för dem med en Messias som talar om sin död. En tidig företrädare för den "kristna sionismen" menade till och med att Jesus misslyckades, han skulle upprätta Israel som en yttre jordisk stat, och att hans död bara var en "plan B".

Det är fjärran från deras sinnen att det är just genom sin död och uppståndelse som Han bestiger sin tron på Faderns högra sida. Och det visste Han. Han kände till deras okunnighet, men ändå talar Han om det. Varför?

Jo, just för att de senare skulle påminna sig om att detta hade Han redan sagt. Han hade redan långt i förväg talat om att detta var bestämt i Guds eviga rådslut och förutsagt av profeterna. Det var inget oväntat som drabbade Messias. Han gick frivilligt in i det Han visste skulle komma och som var bestämt för Honom.