Har man inte det viktigaste i kristendomen, så har man ingenting

Aposteln skriver:

”Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna.” (1 Kor 15: 3)

Det var detta Paulus hade predikat, detta var evangelium, det glada budskapet. Det var det allra viktigaste, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna.

Det är det hela kristendomen handlar om. Detta är hjärtat i vårt budskap. Men hur är det med föreställningen om att det viktigaste i kristendomen är tanken på allas lika värde, om att man ska älska varandra, om att man ska odla andliga värden och tänka på det eviga? Allt detta är också bra och

riktigt och sant. Men det allra viktigaste är

”att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna.”

I förhållandet till denna sanning är allt detta andra bara underordnade saker. Kommer någon och säger att det viktigaste i kristendomen är att var en bra medmänniska, så måste vi svara: ”Du ska vara en bra medmänniska, men det allra viktigaste är att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna.”

Har man inte förstått detta, så har man inte förstått något alls om vad kristendomen handlar om, man har inte alls förstått varför Kristus kom.

Paulus skrev i det andra kapitlet i samma brev:

”När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller hög visdom som jag predikade Guds hemlighet för er. Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus och honom som korsfäst.” (1 Kor. 2:1,2)

I sitt brev till församlingen i Galatien skriver han:

”För min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herres Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen.” (Gal. 6:14)