Att se på omgivningen med Guds ögon

”Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.” (Fil. 4:4-7)

En kristen värderar andra saker i livet än världens barn. För många människor skulle det vara en katastrof att hamna fängelse och riskera livet. Paulus såg helt andra infallsvinklar i sitt levnadsöde. Han berättar i kapitel ett om hur detta att han hamnade i fängelset var en möjlighet för honom att förkunna evangelium för fångvaktarna och i den nya miljön. Han uppmuntrar församlingen i Filippi som var ledsna över att deras älskade vän hamnat i fångenskap:

”Jag vill att ni skall veta, bröder, att det som har hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet. Så har hela pretoriet och alla andra kommit att förstå att det är för Kristi skull jag sitter fängslad. Min fångenskap har gjort de flesta av bröderna övertygade i Herren, så att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt.” (Fil. 1:12 - 14)

Det är klart man kan titta på Goliat och tänka: ”han är för stor att slåss med” eller så kan man titta på Goliat och tänka: ”han är för stor för att missa”. 

Vi kan tycka att det är jobbigt att det är så få i Sverige som är kristna och tror på Gud. Eller så kan vi tänka: Vilken utmaning att Gud placerat mig mitt i ett missionsfält!

Allt handlar om perspektiv. Vi ska inte se på Gud med omgivningens ögon, utan se omgivningen med Guds ögon.