Vem
är Gud till för? När man talar med folk i allmänhet så svarar man kanske: ”Gud är till för de där religiösa
människorna. De som går i kyrkan eller moskén. De som ber och pratar om religion.”
På
Jesu tid fanns religiösa grupper som tänkte att de hade monopol på Gud.
Fariseen i templet bad:
”Gud, jag tackar dig för att jag inte är som
andra människor, rånare, brottslingar, äktenskapsbrytare, eller som den där
publikanen. Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar.
Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan
slog sig för bröstet* och bad: Gud, var nådig mot mig, syndare.” (Luk 18:
11-13)
Jesus
motsatte sig detta tänkande. Gud älskar alla människor och vill att alla skall
bli frälsta och komma till insikt om sanningen. Han vände sig därför inte bara
till det religiösa etablissemanget, utan
också till de svaga och utsatta. De
som levde öppet i olika former av synd. Han tackade inte nej, när han bjöds hem
till publikaner och syndare för att ta del av deras måltider. Vi läser:
”De skriftlärda bland fariseerna fick se att
han åt tillsammans med publikaner och syndare, och de frågade hans lärjungar:
"Varför äter han med publikaner och syndare?" Jesus hörde det och
sade till dem: "Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka.
Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare." (Mark 2:
16-17)
Vilka
är det som är behov av förlåtelse och frälsning. Är det de som anser att de
uppfyller Guds krav, eller är det de som erkänner att de ofta misslyckas?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar