"'Men när han (Petrus) såg hur häftigt vinden låg på, blev han rädd och började sjunka. Då ropade han: "Herre, hjälp mig!' (Matt 14:30).
Här blir Petrus svag i tron, förlorar Kristi ord som sagt honom 'Kom', och i vars kraft han stigit ur båten. Ty värdret, som han såg, ansatte honom så häftigt, att han inför detta förlorade hörseln av ordet 'kom', så att han inte tänkte på Ordet, utan på vädret som han såg. På detta sätt gör ögat alltid hörseln skada, och de synliga tingen upphäver Ordet och de osynliga tingen. Ty så länge Petrus hörde ordet 'kom' och inte såg, hur
vattnet bar honom, gick han lyckligt på havet; men då han började se vädret, förlorade han hörseln av ordet 'kom' och började strax sjunka.
Tron började starkt men försvagades genom det svåra vädret. Och nu avmålas Petrus på detta sätt, för att vi inte skall bli stolta, även om vi gjort en god början i tron, för att vi skall frukta Gud, förtvivla om oss själva och våra krafter, anropa Honom och bedja endast om Hans nåd. Det är också en tröst, att det fortfarande finns hjälp för Petrus, just då han skall förgås, för han ropade: 'Herre, hjälp mig!' Och då han ropade, dröjde inte Kristus länge och övergav honom inte utan kom honom i samma ögonblick till hjälp."
(M. Luther. Ur "Manna för Guds barn").
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar