Rädsla
fungerar verkligen som en motivation i vår vardag som något gott.
När man gör lumpen så drillas man att lyda order genom rädsla. Om
man inte lyder order, så får man skäll av någon sergeant, man
kanske får göra några extra armhävningar eller tillbringa helgen
på kasernen om man inte sköter sig. I skolan vet eleverna att man
kanske blir utvisad ur klassrummet eller får sitta i pinsamma samtal
med föräldrarna om man inte gör sina läxor, kommer för sent
eller inte sitter stilla. Folk stannar vid rött ljus och håller
hastighetsgränserna för att man är rädd för att få böter och
indraget körkort. Rädsla kan motivera folk att göra rätt.
Hur
är det på det andliga området? Om Gud ville att vi skulle
lyda
hans bud av rädsla för straff, så hade han kunnat montera en piska
på våra ryggar så att vi fick ont varje gång vi bröt mot hans
bud. Men Gud ville inte att vi skulle motiveras av rädsla. Han ville
ha våra hjärtan, han ville ha en lydnad som motiveras av kärleken
till honom. En sergeant kan kanske skapa en god soldat genom
drillning, genom att vara sträng, men lydde soldaterna av glädje?
Gud
vill ha våra hjärtan, han ville att vi skulle lyda honom för
att vi älskar honom.
Johannes
skriver:
”Rädsla
finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut
rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd
är inte fullkomnad i kärleken.” (1 Joh 4: 18)
Adam
och Eva bröt mot Guds bud i 1 Mos 3. Det gjorde att de skämdes och
blev rädda, så att de gömde sig bland träden i Eden. Hade de skäl
att vara rädda? Ja, självklart, vid denna tid hade de inte hört
talas om nåd och förlåtelse. Visst hade de sett Guds godhet i att
han gav dem ett vackert hem i Edens lustgård. Men det var under den
tid, de levde i lydnad. Nu hade de inget gott att förvänta sig av
Gud, eftersom de brutit mot Guds lag.
När
Gud söker upp dem så kommer han dock inte för att straffa och
utplåna dem. De fick bära konsekvenserna av sitt handlande, men han
dödade dem inte på fläcken. Han gav dem löftet om en Frälsare.
Även om världen såg annorlunda ut efter fallet, med sjukdom,
lidande och fysisk död, så hade han lovat dem en Frälsare.
Kärleken från Gud hade drivit bort deras fruktan. Det ser vi av hur
Eva talar när hon får sina barn Kain, Abel och Seth, hon ser dem
som gåvor från Gud. Hon förstod att Gud är nådig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar