"Första dagen i det osyrade brödets högtidgick lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Var vill du att vi skall ställa i ordning, så att du kan äta påskalammet?" Han svarade: "Gå in i staden till den och den och säg till honom: Mästaren säger: Min stund är nära. Hos dig vill jag äta påskalammet med mina lärjungar." Lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet.
På kvällen låg Jesus till bords med de tolv. Medan de åt, sade han: "Amen säger jag er: En av er kommer att förråda mig." Då blev de mycket bedrövade och började fråga honom, den ene efter den andre: "Inte är det väl jag, Herre?" Han svarade: "Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han skall förråda mig. Människosonen går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd. Det hade varit bättre för honom att han inte hade blivit född."Judas, han som skulle förråda honom, sade: "Rabbi, inte är det väl jag?" Jesus svarade: "Du har själv sagt det."
Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp."Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: "Drick alla av den. Ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Jag säger er: Från denna stund kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger, förrän på den dag då jag dricker det nytt tillsammans med er i min Faders rike." När de hade sjungit lovsången, gick de ut till Oljeberget." (Matt 26:17-30)
När Kristus instiftar denna högtid och befaller sin kyrka: "gör detta till minne av mig" (1 Kor. 11:24), så använder han det
bröd och vin som brukades vid påskhögtiden. Därför skall vi i lydnad för Hans befallning: Gör det också använda bröd och vin, och ingenting annat.
Men Kristus tillägger något om nattvardens bröd och vin, som aldrig sades om påskens måltid, om brödet i nattvardsfirandet säger Han: "Tag och ät. Detta är min kropp." (v. 26) och om vinet säger Han: "detta är mitt blod" (v. 28).
I nattvarden ges oss alltså två olika delar, en jordisk del och en himmelsk del: dels vanligt bröd och vin, dels Kristi kropp och blod. Detta lär oss katekesen med orden:
"Altarets sakrament är vår Herres Jesu Kristi sanna kropp och blod under bröd och vin, instiftat av Kristus själv, för att vi kristna skall äta och dricka det."
Ändå har människor inte lämnat Kristi enkla och tydliga ord som de är. Rom-katolikerna har kopplat egna idéer till nattvardsläran. Man säger att Kristus gav apostlarna makten att förvandla bröd och vin till Kristi kropp och blod.
Denna kraft eller förmåga överfördes senare till den romersk katolske biskopen och genom honom till den romerk-katolske prästen. Bara rätt vigda präster i apostolisk succesion har kraften att förvandla nattvardselementen och frambära Kristus som ett oblodigt offer i mässan. Nattvardselementen är enligt påven inte längre också bröd och vin, det ser bara ut så. Bröd och vinsubstansen har försvunnit eller förvandlats och har bara utseende, egenskaper och smak kvar, kvar finns bara det offer den romersk-katolske prästen vill frambära: Kristi kropp och blod. Men detta kan vi inte utläsa ur texten: inget om prästens kraft, inget om bröd- och vinsubstansens förvandling, inget om mässoffer.
Kristi ord betyder verkligen att det bröd som utdelas är Kristi kropp och vinet Kristi blod, men brödet och vinet kallas fortfarande bröd och vin i Paulus återgivning av nattvarden (1 Kor. 11:27). Det betyder alltså att den himmelska delen: Kristi kropp och blod förenats med det jordiska: brödet och vinet, precis som Kristi gudomliga natur förenades med Hans mänskliga natur, så att Kristus ibland kallas Gud och ibland människa. Kristus är inte antingen eller, Han är sann Gud och sann människa i en person. Därför uttrycker vår bekännelse detta bibliskt med orden:
"Kristi lekamen och blod är i sanning och väsentligen närvarande samt utdelas och mottages med brödet och vinet." (SKB. s. 611).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar