Församlingens tjänare är ansvarig inför Gud själv

”Herren sade: "Vem är den pålitlige och förståndige förvaltare som hans herre sätter över sina tjänare för att ge dem deras kost i rätt tid? Det är den tjänare som hans herre finner göra så, när han kommer. Salig är den tjänaren. Jag säger er sanningen: Han skall sätta honom över allt han äger. Men om tjänaren skulle säga i sitt hjärta: Min herre kommer inte så snart, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka sig redlöst berusad, då skall den tjänarens herre komma en dag han inte väntar det och i en stund han inte anar det, och han skall hugga honom i stycken och låta honom få sin plats bland de trolösa. Den tjänare som vet sin herres vilja men ingenting ställer i ordning och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp. Men den som inte känner till den och gör något som förtjänar spöstraff, han skall piskas med få rapp. Var och en

som har fått mycket, av honom skall det krävas mycket. Och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall det utkrävas så mycket mer.” (Lukas 12:42-48)

"Vem är den pålitlige och förståndige förvaltare som hans herre sätter över sina tjänare för att ge dem deras kost i rätt tid?”

Det är församlingen som kallar lärare och präster att betjäna dem med evangelium i Ord och sakrament. Men vi får inte glömma det Kristus säger här: ytterst är det Herren själv som satt dem där. När församlingen kallar en präst eller lärare så är det egentligen Herren som kallar. Det är inför Gud som läraren eller prästen är ytterst ansvarig.

Prästen måste därför tjäna församlingen inte för att alltid behaga människor, utan mer för att behaga Gud.