”Medan
vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var
inne. Knappast vill någon dö för en hederlig människa - kanske
vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin
kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu
var syndare.” (Rom 5: 6-8)
När
är rätt tid? Vi tänker ofta: senare. Inte än. När jag är redo.
Ibland är det så. Ibland inte. När vi var små tänkte vi att
allt var möjligt senare, när vi blev vuxna. Då kunde vi
förverkliga våra drömmar. Vi kunde bli allt. En astronaut, en
äventyrare, en musikartist. Det gick att tänka så för att
vuxenlivet var så oerhört långt borta. Men tiden gick fortare än
vi tänkte och när vi var där, så hade vi inte förverkligat en
bråkdel av våra drömmar. Kanske fanns det fortfarande tid kvar,
att göra saker vi vill. Sen.
Vissa
tänker att man ska komma till Gud och leva med honom, leva ett liv
nära Gud, men först måste man ordna upp saker i sitt liv, man ska
sluta med det eller detta, man ska börja be mer och läsa Bibeln
mer, sen, ska allt bli bättre. Gud vill nog ha mig när jag är en
sådan Gud vill ha, därför vill jag först bli bättre. Gud är till
för dem som är lever som han vill och gör som han vill. Men den
tiden kommer aldrig, för att man ständigt misslyckas i sina
strävanden. Det kallas för Alfons Åberg-syndromet:
”Alfons! Kom nu, klockan är mycket”, ropar pappa från köket. ”Vi måste gå till dagis!”
”Ja, jag kommer”, säger Alfons, ”jag ska bara…” (Raska på, Alfons Åberg, 1975)
”Alfons! Kom nu, klockan är mycket”, ropar pappa från köket. ”Vi måste gå till dagis!”
”Ja, jag kommer”, säger Alfons, ”jag ska bara…” (Raska på, Alfons Åberg, 1975)
Alfons
säger ”ska bara” tills pappan inser att det inte kommer att
fungera.
Andra
resonerar annorlunda. De menar att de inte behöver komma till Gud,
för att de redan har allt de behöver. Man har ett liv, man har
,vänner, karriär, anseende och fritidsintressen. Gud är nog bara
till för de misslyckade. De som inte klarar sig själv, de som
sitter på RIA eller inte har vänner och ett liv. Om jag får
problem så kan jag vända mig till Gud. Jag är ingen dålig
människa.
Är
det så? Kan vi bestämma Guds tid? Finns det någon tid, då Guds
tid inte är?
I
dagens text läser vi:
”Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne.” (Rom 5:6)
”Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne.” (Rom 5:6)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar