Varför
är det nu så? Varför är Guds rike den upp och nervända världen?
Varför
är det så att ”många som är de första
skall bli de sista, och de som är de sista skall bli de första." (Mark
10: 31)?
Det
handlar inte om att Gud favoriserar vissa. Gud älskar alla människor. Problemet
ligger hos oss.
De
som är i stora i sina egna ögon, låter den egna storheten skymma Gud. Om man
tror att man kan förstå och förklara allting, så har man svårare att lyssna.
Lärjungen sitter vid Jesu fötter och lyssnar till Hans Ord. Han tar emot Guds
ord i all sin rikedom, både
det besvärliga och det lättsmälta, både det
smärtamma och det ljuvliga, både budskapet om synd och budskapet om nåd, både
lag och evangelium.
Aposteln
förringar inte, när han talar om församlingen i Korint som människor som inte
var visa och kloka, eller starka och mäktiga.
Vi
blir inte frälsta genom vår egen kraft, vad vi gör eller hur kloka vi är.
Aposteln skriver:
”I den tid som nu är ville han visa sin
rättfärdighet: att han själv är rättfärdig, när han förklarar den rättfärdig
som tror på Jesus. Men vad kan vi då
berömma oss av? Allt beröm är uteslutet. Genom vilken regel? Genom
gärningarnas? Nej, genom trons regel.” (Rom 3: 26-27)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar