”Sedan tog djävulen
honom till den heliga staden och ställde honom på tempelmurens utsprång och
sade: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner! Det står ju skrivet: Han skall
ge sina änglar befallning om dig, och de skall bära dig på händerna, så att du
inte stöter din fot mot någon sten." Jesus sade till honom: "Det står
också skrivet: Du skall inte fresta Herren, din Gud."” (Matt. 4: 5 – 7)
När Jesus säger, med en kropp som varit utan mat i 40
dagar, att människan lever inte endast av bröd, utan ” av varje ord som utgår från Guds mun”, så uttrycker han sin
förtröstan på att Gud inte skulle ta kål
på honom med fasta, precis som Abraham litade på att Gud hade en lösning
någonstans trots att han just var på väg att göra det obegripliga, att offra sin
son på ett altare.
Ståendes troligen på tempelmurens utsprång vid Kidron
dalen, vilket innebar en höjd på ungefär 140 meter, så föreslår satan ungefär:
”Om du nu litar på
Gud, så kan ju du ju tvinga honom att agera, genom att kasta dig ner. Du kan ju
på så sätt pröva Gud och också bevisa för världen att Gud skyddar.”
Var det inte ett bra förslag? Skulle inte Jesus visa att
han inte litar på
Djävulen citerar en bibeltext. ”Han
skall ge sina änglar befallning om dig, och de skall bära dig på händerna, så
att du inte stöter din fot mot någon sten.” Men texten handlar inte om att
pröva Gud. Satan har tagit bort några ur den text han citerar.
” Ty han skall ge sina änglar befallning om dig att bevara dig på alla dina
vägar.” (Ps 91: 11)
Det vill säga, han bevarar dig, när du följer hans vilja,
vandrar på de vägar han vill att vi ska gå. Att pröva Gud, eller utmana Gud,
eller fresta Gud, är inte ett uttryck för tro, utan otro.
”Jesus sade till honom: "Det står också skrivet: Du skall inte fresta
Herren, din Gud”
Att handla tanklöst och sedan tänka att Gud nog ordnar
det, är inte att visa prov på tro. Ja, Gud tar hand om oss, men på sina vägar,
när vi sköter våra jordiska kall, inte när vi går före och tror oss kunna göra
saker, och sen ska Gud följa efter. Nej, det är att pröva Gud.